Järpvall

6. Avslutning 235
skulle de för Sverige unika fästhålen på sikt också behöva förändras.
4 Motionen är alltså i stora drag en kopia av lägesbeskrivning,
problemformulering och lösning som de uttrycktes i det källmaterial
som avhandlingen studerat. Vad som hände med Anderssons
motion är oklart. Klart är dock att en standardisering av kontorspapperet
inte längre sågs som lösningen på informationshanteringsproblemet.
Förhoppningarna ställdes till andra och nya medietekniker.
I samband med diskussionen om blanketten som kommunikationsmedium
i kapitel 4, citerades en artikel i Svenska Dagbladet om
en av blankettens funktioner: att ersätta muntliga meddelanden.
Detta konstaterande följdes av frågan om blanketterna själva kunde
ersättas av något annat. ”I Amerika prövar man arkivering av ljudband,
mikrokopior, man försöker [med] teleprinter och television
i stället för blankettsändning.” 5 Tio år senare hade de här tankarna
om dessa mycket olika tekniker för överföring av information
snävats in till att huvudsakligen handla om datorn. När civilekonomen
Hans Brodal 1963 skrev en artikel i Kontorsvärlden om
rationaliseringen av kontorsarbetet framstod en teknik som det
enda vettiga alternativet, edb (elektronisk databehandling). Brodals
artikel är belysande för resultaten av min studie av framför allt
två orsaker. För det första för det språk som han använder: kontorsarbetet
beskrivs som databehandling, det som överförs betecknas
som information och problemet som skulle lösas med edb
handlade om kontroll. Data, information och kontroll är tre ord
som annars förekommer mycket sparsamt i källmaterialet till denna
studie. Det andra som gör Brodals text intressant är hur han beskriver
kontorets och kontorsarbetets utveckling sedan sekelskiftet
1900. När företagen växte under början av 1900-talet började man
4. Motion 1975:612.
5. ”Rätta blanketter kan spara miljoner kronor i arbetstid”, Svenska Dagbladet
3/10 1953, 7.