Järpvall

5. Maskinsinne och blankettsinne 203
jer kring specifika problem. De små detaljer i standardiseringen av
pappersformaten, som diskuterades i kapitel 3, blev i den moderna
blankettens fall än mindre. Formfrågor redogjordes för ned på en
hundradels millimeter, som i problemet med radmatningen hos
skrivmaskiner av olika fabrikat (se bild 15 sidan 202). Generella
normer kunde bara skapas om alla små detaljer beaktades. Ett utdrag
från en redogörelse om hur den så kallade höjdmodulen passade
ihop med skrivmaskinen får stå som exempel.
Radstegsmåtten variera nämligen på maskiner av olika fabrikat.
Här till kommer sådana faktorer som antal papper i ett lägg, papperens
av friktionsgraden beroende olika inbördes förskjutning vid
passerandet av maskinen och slitningsgraden på skrivvalsen. 22
För att kunna göra en korrekt uppmätning och uppdelning av blankettytan
i höjdled behövde man alltså ta hänsyn till såväl skillnader
i olika skrivmaskiners vertikala förflyttning över pappersytan som
hur många papper som sattes i maskinen samtidigt – ofta skrevs
flera kopior ut samtidigt med hjälp av karbonpapper – och förslitningsskador
på maskinen.
Vad skiljer då den moderna blanketten från den äldre? Bild 16
och 17 på sidorna 204–205 visar två blanketter med samma innehåll.
Detta exempel ur Rationella blanketter (1952) illustrerar skiftet
från traditionell (bild 16) till modern blankett (bild 17), och tar upp
mycket av det som diskuterades redan i Rationella blanketter (1948).
Karakteristiskt för den moderna blanketten är att all text är vänsterjusterad
utefter ett antal fasta skrivlägen (det vill säga kolumner).
Förutom den vertikala indelningen var den moderna blanketten
horisontellt indelad så att hela bredden användes. Detta skulle
underlätta avläsningen som i löpande text går i hela rader från vänster
till höger, och samtidigt skulle det minska antalet radbyten som
maskinskriverskan behövde göra. Färgen på den tryckta texten och
22. Rationella blanketter (1948), 13.