Järpvall

214
Pappersarbete
standarden lades ut på remiss i Kontorsvärlden skrevs samtidigt
ta bu leringsidéns historia och spridning fram, enligt vilken olika
konstruktioner av mer eller mindre lokal omfattning tillämpats
sedan 1934. Det konstaterades också att 5-ciceromodellen redan
tillämpades av svenska staten och också hade spridits till Norge,
Danmark och Finland. Lägesbeskrivningen konkluderades med att
”[i] själva verket kan man fråga sig om icke tabuleringstanken har
visat sig så livskraftig, att standardisering är en överloppsgärning”. 39
Självsäkert hävdade man alltså att idén var så bra att den skulle
komma att spridas utan att behöva sanktioneras officiellt genom
ett standardblad. Detta var en retorisk figur som påminner om dem
som användes när A-formatet beskrevs av dess förespråkare.
Standarden för breddindelningen tog sikte på både ifyllningen
(skrivpraktiken) och den färdiga handlingen (avläsningen), och
omfattade såväl blanketter som dokument i allmänhet utformade
efter systematisk maskinskrivning. I den längre kommentar som
publicerades samtidigt som standarden motiverades breddmodulen
med att den ”medverkar till klarhet och konsekvens i skriftens uppställning
och blankettens utformning. Skrivarbetet underlättas
väsentligt därav, att olika blanketter kan ifyllas med samma
tabulatorinställning”. 40 Båda dessa aspekter av den standardiserade
breddindelningen – ifyllningspraktiken och blankettens utformning
– öppnar för flera intressanta spår i förståelsen av blanketten
som medieform och anknyter till större strömningar i fråga om
arbetets organisering.
blanketters breddindelning fanns eller förbereddes. Höjdindelning fanns
det däremot standarder för både i Tyskland (1934) och Frankrike (1943).
”Grafisk, kontorsteknisk och biblioteksteknisk standardisering 1950”,
Samling Ekvall, Ekonomihögskolans bibliotek, Lunds universitet.
39. ”Meddelanden från gsk: Blankettens breddindelning: Breddmodul”,
1951, 202.
40. ”Blanketters breddindelning: Breddmodul” (sis 732203), 1952, 1.