Järpvall

94 Pappersarbete
projekt i Europa som syftade till att organisera och hantera information
och informationsöverflöd. Formatfrågan häktade i båda
dessa strömningar, och kan sägas utgöra en skärningspunkt mellan
en lång historia av att forma papper och den moderna idén om att
ordna och organisera tillvaron. Som diskuterades ovan fanns det en
bred konsensus om att standardisering var en lösning på problemet
med överflödet av format. Förespråkarna av formatsystemet som
bildades av grundmåttet en kvadratmeter och sidförhållandet 1:√2
ansåg att just det formatet var rationellt på ett specifikt sätt, en
rationalitet som föreställdes kunna överföras till praktiken och
skapa ordning. Denna idé utreder jag i det följande men först några
exempel på vad standardiseringen som sådan skulle resultera i. I
den statliga utredningen uttrycktes tanken att en standardisering
skulle innebära
tillverkningens rationalisering, minskad lagerhållning hos såväl tillverkare
som grossister, detaljister, tryckerier och konsumenter, förenklad
distribution, direkt minskning av pappersförbrukningen,
ökad ordning och reda i handlingar vid deras förvaring, försändning
och arkivering och slutligen skapandet av förutsättningar för en
vittomfattande standardisering av olika förvaringseffekter och kontorstekniska
hjälpmedel samt möbler, hyllor och liknande, genom
vilket allt betydande besparingar måste uppkomma. 75
Ett annat exempel på hur pappersformaten skulle strukturera och
ordna den komplexitet som präglade kontoret är den lista av fördelar
som Sune Thomssen, representant för Sveriges mekaniska
verkstäders förbund, presenterade på ett diskussionsmöte som
arrangerades av Sveriges boktryckareförening i november 1942:
större enhetlighet, bättre ordning och reda, förenklad registrering,
lättare och estetisk mer tilltalande arkivering, minskat arkivutrymme,
75. sou 1943:6, 51.