Järpvall

172
Pappersarbete
metersystemet. Det hela komplicerades ytterligare av att många
skrivmaskiner var importerade från anglosaxiska länder och av den
anledningen konstruerade efter tummåttet.
Blanketten var alltså i flera aspekter en yta där olika delar möttes,
eller annorlunda uttryckt: ett gränssnitt på flera sätt – mellan kontor
och tryckeri, mellan chef och tjänsteman, mellan blankettman
och maskinskriverska, mellan medborgare och stat, mellan maskin
och människa. Blanketten var på många sätt ett medium i ordets
etymologiska ursprungsbetydelse ”mellan”.
organiseringen av arbetet
I Rationella blanketter, Tångebergs Handbok i blanketteknik och hans
och Nybergs tidskriftsartiklar beskrevs inte bara hur blanketterna
borde utformas, utan också hur arbetet med att hantera dem borde
se ut. Mer eller mindre utförligt uppehöll man sig vid frågor om
hur så kallade blankettrevisioner skulle utföras, hur blankettdetaljen
eller blankettstället organisatoriskt borde fungera samt om
blankettmannens, även kallad blanketteknikerns, karaktärsdrag och
förmågor. Beskrivningarna av hur arbetet med blanketter skulle
organiseras förstår jag som normativa utsagor om ett önskat tillstånd,
snarare än beskrivningar av reella förhållanden. I det följande
diskuterar jag blankettmannen och blankettstället, som de beskrevs
i dessa tre texter, och visar hur de framställdes vara en del av lösningen
på blankettproblemet.
Blankettmannen och blankettstället
Att hanteringen av blanketter borde vara en arbetsuppgift i sin egen
rätt framhölls ofta i texter som handlade om hur arbetet med
blanketter skulle organiseras. Uppgifterna om hur många företag
som hade blankettmän anställda och hur många de var i reella tal,
samt vilken utbildning de hade är i källmaterialet knapphändiga.
Beskrivningarna av de önskade karaktärsdragen hos blankettman-