Järpvall

210
Pappersarbete
skrivmaskinen. 31 Det handlade alltså om olika sätt att tänka, varför
Nyberg kunde beskriva ett enligt honom mindre bra exempel som
”[d]ålig pennskrift, utförd med maskin”. 32 Pennskrift fick här stå
för ett sätt att tänka kring texters utformning. Vidare skrev Nyberg
om relationen mellan skrivverktyg och blankettmedium:
Det är därför ingen överdrift att säga, att skrivmaskinens byggnad
och arbetssätt ger blanketten dess form. De olika beståndsdelarna
får sina bestämda platser helt enkelt genom riktig användning av
maskinen enligt dess egenart. Skrivmaskinen visar sig alltså ha en
stor makt över blanketten, ja, över skrivaren också för den delen,
fast den inte är av samma slag som pennans. Tvärtom öppnas hans
ögon för nya möjligheter att göra klara och överskådliga uppställningar,
och maskinens blotta tillvaro är ett krav på att bli restlöst
utnyttjad. Skrivmaskinens makt är stor, och den är en tillgång av
värde att räkna med. 33
Att skrivmaskinen i citatet ges egen agens tolkar jag som en retorisk
teknik snarare än som ett ontologiskt ställningstagande. Intressantare
är dock att skrivmaskinen blir en symbol för ett sätt att
tänka kring pappersmedier, som bryter mot tidigare uppfattningar.
Skrivmaskinen var ett sätt att tänka nytt, att tänka framtid.
Tabuleringar
Den kanske mest påtagliga konsekvensen av idén att skrivmaskinen
skulle forma blanketten var den vertikala uppdelningen av pappersytan
i ett antal moduler. Nyberg var den som tydligast artikulerade
denna uppfattning, men det var en tanke som var väl spridd. I
den artikel i Teknisk tidskrift som citerades i förra kapitlet adresse-
31. Gunne Nyberg, ”Pennans makt över maskinskrivaren”, Kontorsvärlden,
nr 7–8, 1948.
32. Nyberg, ”Skrivmaskinens makt över blanketten”, 304.
33. Ibid.