Järpvall

3. Standarden materialiseras 133
första källorna är alltså äldre än publiceringen av formatstandarden
1946, och utreder möjliga konsekvenser. I dessa texter uppvisas
dock ett nytt sätt att tala om papper, bokstäver och siffror, vilket
jag ser som ett uttryck för standardens materialisering. I detta går
analysen också utanför kontorsrummet, och ned i arkivet, men
problematiken som lyfts fram är överförbar på kontoret och kontorsarbetet.
Handskrift och maskinskrift
Skrivbordet var den viktigaste möbeln i informationssystemet,
skrivmaskinen i sin tur det viktigaste inskriptionsmediet. För att
åter hänvisa till bild 9 på sidan 120 så visar den hur en mycket stor
del av papperet som cirkulerade i informationssystemet passerade
genom skrivmaskinen. Skrivmaskinen är ett mycket omskrivet
fenomen, och forskningen kan grovt delas upp i två spår, ett som
handlar om själva apparaten och ett om maskinskriverskan. Skrivmaskinen
som tekniskt objekt har intresserat ekonomihistoriker
som fört fram olika förslag för att förklara hur den enligt många
suboptimala utformningen av tangentbordet qwerty blivit standard.
39 Under skrivmaskinens tidiga historia hade olika tillverkare
arrangerat tangentbordet på sitt eget sätt, och sedermera laborerades
det med alternativa uppställningar som sades kunna öka
skrivhastigheten. 40 Skrivmaskinens intåg på kontoren förändrade
skrivandets villkor på flera sätt – arbetet mekaniserades, kvinnorna
tog i allt större utsträckning plats på kontoret, arbetsmiljön blev
39. För en summering av de olika ståndpunkterna, och ett eget bud,
se Andreas Reinstaller & Werner Hölzl, ”Big causes and small events:
qwerty and the mechanization of office work”, Industrial and Corporate
Change, vol. 18, nr 5, 2009.
40. Ibid.; Delphine Gardey, ”The standardization of a technical practice:
Typing (1883–1930)”, History and Technology, vol. 15, nr 4, 1999.