Järpvall

Skrivande maskiner
5. Maskinsinne och blankettsinne 215
Korrespondensen mellan blankettens fasta skrivlägen och skrivmaskinens
tabulatortangent innebar att maskinskriverskan snabbt
kunde förflytta sig till den plats där ifyllandet skulle börja. I stället
för att mata sig fram med mellanslagstangenten: en enda knapptryckning.
41 Om detta var en revolution, så var det en revolution i
det lilla. I Tångebergs bok beskrevs tabuleringsidén i samma andetag
som den vanligaste tekniken för maskinskrivning, touchmetoden,
under den anslående rubriken ”Människans och materialets
anpassning till maskinen”. 42 Touchmetoden, ibland översatt till
kännsystemet, handlade om att skriva med en specifik fingersättning
utan att titta på tangenterna och med blicken riktad på det
papper som skrevs av. Maskinskriverskan blev i användandet av
touchmetoden, argumenterar kommunikationsvetaren Joli Jensen,
en förlängning av maskinen, absolut stillasittande där fingrarna var
det enda som skulle röra sig. Jensen menar vidare att maskinskriverskan
i sammanhanget kan betraktas som ett medium mellan det
utkast som skrevs av och det färdigskrivna dokumentet. 43 Bertil
Nyströmer beskrev i Kontorsorganisation hur den snabbaste maskinskriverskan
i Amerika hade studerats genom att man filmat henne
med en ”ultrarapidfilm”. Det hade då visat sig att hon knappt rörde
på handleder och armar utan att nästan alla rörelser var koncentrerade
till fingrarna. 44 Litteraturvetaren Victoria Olwell poängterar
hur skrivandet genom touchmetoden kopplades till muskelminnet
för att skapa en instinktiv länk mellan alfabet, muskler och nervsystem.
Detta innebar en fusion av det kroppsliga och det mekanis ka,
som anslöt till en mekanistisk modell av den mänskliga kroppen
41. Tabulatortangenten har fortfarande i dag samma funktion vid ifyllning
av webbaserade formulär och många blanketter i pdf-form.
42. Tångeberg, Handbok i blanketteknik, 10.
43. Jensen, 258.
44. Nyströmer, Kontorsorganisation, 447.