Järpvall

4. Blankettproblem omkring 1950 171
styrelsen. Ett exempel som illustrerar volymerna som hanterades
var att cirka 800 ton blanketter producerades av Statens järnvägars
tryckeri 1949. Detta utgjorde 72,7 procent av den totala användningen
av papper inom organisationen, och avdelningen för blankettryck
hade 13 anställda. För Statens reproduktionsanstalt stod
blanketter värdemässigt för 18 procent av det totala antalet beställningar,
vilket efter kartografiskt tryck var den näst största posten. 61
Gitelman, vars diskussion om blanketten likt Yates handlar om
amerikanska förhållanden i slutet av 1800-talet, lyfter fram att accidenstryck
(job-printing) är ett fenomen som den mediehistoriska
forskningen missat, i sitt fokus på bok- och tidningstryck. Detta
trots att accidenstrycket – på biblioteksspråk vardagstryck – stod
för en mycket stor andel av inkomsterna för tryckerierna, 30 procent
enligt en undersökning från 1904 som Gitelman refererar
till. 62 När hon lyfter fram blanketten som tryckt produkt gör hon
alltså en mycket viktig poäng. I Sverige innebar blanketten som
medieform ett möte mellan tryckeri- och kontorsvärlden. Ett av
blankettproblemen omkring 1950 var en direkt konsekvens av
denna delade yta: tryckeriet och kontoret hade olika måttsystem,
typografisk punkt enligt det berthold-didotska systemet respektive
61. 1948 års blankettkommitté, Blankettrationalisering: Betänkande och förslag
till åtgärder för rationalisering av statsförvaltningens blankettväsende: Del 3.
Tryckning, distribution och lagerhållning av statsförvaltningens blanketter (1951),
16–25.
62. Gitelman, Paper knowledge, 25–26. Som en parallell utgör blanketter
tillsammans med visitkort, adresskort, etiketter, reklam- och emballagetryck
materialtyper som undantagits från pliktleveranserna till biblioteken.
Magdalena Gram, ”Pliktleveranser, selektivitet och mediekonvergens”, Information
som problem: Medieanalytiska texter från medeltid till framtid, red.
Otfried Czaika, Jonas Nordin & Pelle Snickars (Lund: Mediehistoria, Lunds
universitet, 2014). Se också Boel Larsson, ”Från censurinstrument till stöd
för forskningen och den svenska kulturens bevarande: Den svenska pliktexemplarslagstiftningens
betydelse för samhällets framsteg och identitet”,
Biblis, nr 55, 2011, 31.