Järpvall

1. Inledning 19
detta fält har visat hur informationssystem på olika sätt spelat en
avgörande roll för kapitalismens utveckling, den moderna statens
framväxt och modernitetens, vetenskapens och den offentliga sfärens
uppkomst. De håller begreppet informationssystem öppet;
alltifrån medeltida kyrkklockor till postorderkataloger, tidningar
och bibliotek kan inbegripas. Centralt är dock att systemen har
både tekniska och sociala komponenter. 22 Att förstå infrastruktur
och tekniska system som just sociotekniska fenomen innebär att
lyfta fram att de inte endast utgörs av tekniska komponenter, utan
också är tätt sammanvävda med politiska, kulturella, organisatoriska
och ekonomiska faktorer. 23 Kontoret är dock ett sociotekniskt
informationssystem inte bara i bemärkelsen att dess omformning
och utbyggnad påverkas av en mängd faktorer som inte är tekniska,
utan också i den mening att människan i sig var en viktig komponent
i själva systemet. Som sociotekniskt informationssystem
betraktat är kontoret dessutom ett ovanligt intressant exempel
eftersom det utgjordes av (och fortfarande är) en komplex kombination
av medier, människor, maskiner, möbler, regler, rutiner och
organisation.
Förutom för att skilja på empiriska och analytiska begrepp finns
det också en viktig teoretisk och metodologisk poäng med att
använda begreppet informationssystem. Denna studie ansluter
till historikern Daniel Headricks användning av begreppet i betydelsen
”metoder och tekniker genom vilka människor organiserar
och hanterar information, snarare än innehållet i den”. 24 Studien
22. Alistair Black & Dan Schiller ”Systems of information: The long
view”, Library Trends, vol. 62, nr 3, 2014.
23. Jane Summerton, ”Stora tekniska system: En introduktion till forskningsfältet”,
Den konstruerade världen: Tekniska system i historiskt perspektiv,
red. Pär Blomkvist & Arne Kaijser (Stockholm: Brutus Östling, 1998), 30.
24. Daniel Headrick, When information came of age: Technologies of knowledge
in the age of reason and revolution 1700–1850 (Oxford: Oxford University
Press, 2000), 4. I Headricks typologi över informationssystem finns samla,