Järpvall

196
Pappersarbete
kan någonsin ha skrivit så mycket och samtidigt förblivit så anonyma”.
7 Maskinskriverskorna förblir i denna analys fortsatt anonyma,
men villkoren för deras skrivarbete lyfts fram i ljuset. Utifrån
ett genusperspektiv har det hävdats att dessa kvinnor ”skulle stå
bakom och serva byråkraterna – laga till informationen innan den
serverades och städa upp den när den tuggats genom det byråkratiska
systemet”. 8
Forskningen om läsandets och skrivandets historia har oftast
fokuserat på skönlitteratur, tidningar och tidskrifter. 9 Det yrkesrelaterade
skrivande och läsande som utfördes av kontorister och
maskinskriverskor har uppmärksammats i långt mindre utsträckning.
Två undantag är de studier som gjorts av John Guillory och
Mike Esbester, vilka använder begreppen informationsskrivande
(informational writing) respektive funktionellt läsande för att förstå
dessa vardagliga läs- och skrivtyper. Med begreppen fångar de
aspekter av detta utbredda läsande och skrivande som har varit helt
avgörande i människors vardag, för att företag har kunnat fungera
och stater upprätthållas. I Guillorys fall har det handlat om skrivandet
av promemorior och i Esbesters om läsandet av tågtidtabeller.
Guillory sätter in informationsskrivandet (eller informationsskriften)
i mitten på en axel vars ena ände betecknas som litterärt/
journalistiskt skrivande och den andra som vetenskapligt. I alla
dessa tre genrer finns en informationsaspekt, exempelvis distribution
av nyheter och vetenskaplig data, men i informationsskrivandet
är information själva huvudsaken. Blanketter, protokoll och
7. Citerat efter Kafka, ”Paperwork”, 342.
8. Christina Florin, ”Statsbyråkratins erogena zoner: Staten som mötesplats
för manligt och kvinnligt”, Svensk historia underifrån: Bryta, bygga, bo,
red. Gunnar Broberg, Ulla Wikander & Klas Åmark (Stockholm: Ordfront,
1994), 175.
9. Mike Esbester, ”Nineteenth-century timetables and the history of
reading”, Book History, vol. 12, 2009, 156.