Järpvall

3. Standarden materialiseras 137
citat handlade alltså införandet av A4 inte om ordning och reda i
informationssystemet, eller om att det var ett vetenskapligt formatsystem,
utan om en ren besparing av papper. Logiken bakom
uttalandet att folio var för stort, när den till storleken mindre
maskinskriften dominerade, var att ett genomsnittligt meddelande
hade en viss längd. Detta är egentligen en besynnerlig tanke men
som kan förstås om den sätts in i sitt historiska sammanhang.
Kvantifieringen av textmassor
Maskinskriftens A4 kunde lagra mer information än handskriftens
folio, så långt var nog många överens, men hur var det då med
maskinskriven folio? Besparingen av papper handlade inte här om
att minska på mängden text utan om att kunna lagra samma mängd
text på mindre pappersyta. Detta sätt att formulera problem kring
papperets lagringskapacitet var något nytt. Förvisso kunde skrivbiträden
redan under 1800-talets slut få lön efter prestation som
mättes efter ett visst antal rader och bokstäver per ark. 50 Skillnaden
var att det då handlade om mätning av arbetsprestation snarare än
om lagringskapacitet. Ett papper i A4 var till ytan 23 procent
mindre än folio, och alltså borde besparingen av statens utgifter
för papper röra sig om en liknande siffra. Förhållandet visade
sig inte vara så enkelt när variabler som mängden text, storleken
på bokstäverna och regler för utformning av dokumenten togs i
beaktande.
För att visa på några av problemen är Samzelius promemoria för
Riksarkivets räkning till Statens provningsanstalt belysande. Det
de s.k. internationella pappersformaten” (Ing I: 598/1932), avskrift 1932
2/11. Pappersfrågan: Förarbeten till ny normalpappersförordning, Pappersfrågan:
Arkivpapper, arkivomslag, arkivpapp. 1929–1937, Riksarkivets ämbetsarkiv.
Byrå 1. F III a:8. Riksarkivet Marieberg, 6.
50. Conradson, 55. Runt år 1900 kunde ett skrivbiträde betalas 40 öre för
en fyrasidig avskrift med 28 rader à 36 bokstäver.