Järpvall

kapitel 5
Maskinsinne och blankettsinne:
Skrivandets standardisering
Blankettstandardiseringens mål är att skapa praktiska arbetsvanor.
Därmed uppnås säkerhet och snabbhet – arbetskostnaderna sänks.
Detta gäller påtagligast blanketternas utskrivning. Genom att man
till rättalägger uppställningen för fullt utnyttjande av maskinella hjälp -
medel, minskas utskrivningstiden avsevärt. Emellertid kan även avläsning
och bearbetning ske mera praktiskt, när var och en är van
att finna olika blanketters lika beståndsdelar på standardplats. 1
Skrivning och läsning – eller som det uttrycks i citatet ovan: utskrivning
och avläsning – var centrala praktiker i kontorets informationshantering.
2 Genom olika statsreformer under 1600-talet,
skriver Thomas Götselius, skapades en statsförvaltning vars funktioner
och maktutövning ”var avhängiga sådana blott tillsynes
självklara ting som ögons kapacitet att avkoda alfabetiska tecken
och händers förmåga att hantera pennor”. 3 Alfabetiseringens lästräning
kan enligt honom ses som en subjektsbildande praktik. 4 En
parallell till den svenska stat som Götselius skriver om är kontoret
under 1900-talet. Dess informationshantering var beroende av
1. Gunne Nyberg, ”Grafiska formfrågor ut blankettsynpunkt”, 31.
2. Att beskriva vad man gjorde med blanketter på detta vis anknyter till
tanken att blankettermedier inte ska förstås som författade och lästa, utan
tryckta och använda. Gitelman, Paper knowledge, 25.
3. Götselius, 55.
4. Ibid., 59.