Järpvall

1. Inledning 55
För att sammanfatta denna forskning så har den utifrån olika
former av pappersmedier, med skiftande perspektiv och utifrån
olika nationella kontexter problematiserat och fördjupat kunskapen
om informationshantering historiskt från antiken och framåt
– även om merparten av studierna behandlar 1800-talet och senare.
I en vid mening har forskningen visat hur diversifierad och skiftande
den pappersbaserade informationshanteringen har varit, i sig
ett ifrågasättande av att den digitala eran föregicks av en enhetlig
tryckkultur.
Papper som informationsteknik
Efter denna kartering av fältet paperwork studies och diskussionen
om studier av pappersmedier som informationsteknologi, ska här
några perspektiv som är särskilt viktiga för undersökningen presenteras.
Statliga byråkratier och privata företag styrs från kontor,
och kontor styrs med hjälp av papper. Frågan är hur förhållandet
mellan medium, människa, kontor och institution kan förstås. Vad
kan en mediehistorisk studie av kontorspapper och blanketter
skapa förståelse av och kunskap om?
Enligt Matthew Hull är pappersmedier inte bara simpla instrument
för byråkratiska organisationer utan de är ”constitutive of
bureaucratic rules, ideologies, knowledge, practices, subjectivities,
objects, outcomes and even the organizations themselves”. 105 I en
annan artikel argumenterar Hull, med utgångspunkt i Bruno
Latours teorier kring relationen mellan människa och artefakt för
att dokumenten inte ska ses som passiva instrument formade av
sociala aktörer utan snarare som aktiva i skapandet och upprätthållandet
av dessa aktörer. 106 Hulls teoretiska förståelse av byråkratins
(Cambridge: Polity, 2010), kapitel 2.
105. Hull, ”Documents and bureaucracy”, 253.
106. Matthew Hull ”The file: Agency, authority, and autography in an
Islamabad bureaucracy”, Language & Communication, vol. 23, 2003, 290.