Järpvall

114
Pappersarbete
sätt att tänka kring ny teknik är överförbart på standarder för
kontorspapper. Analysen i förra kapitlet visade på en mängd olika
idéer om vad införandet av A-formatet skulle innebära. Detta
kapitel, där olika praktiska implikationer av formatidén undersöks,
identifierar och analyserar både planerade och oförutsedda möjligheter
som uppenbarade sig i vad som kan jämföras med designfasen
i Gardeys resonemang.
kontorspapperet i världen
Denna första del av kapitlet handlar om kontorspapperet som ett
ting vilket sattes i skrivmaskinen, förflyttades, sorterades, lades i
mappar och i lådor. Alltså kontorspapperet som objekt i världen.
Gina Neff, Brittany Fiore-Silfvast och Sturts Dossick menar att
inom den samhällsvetenskapligt inriktade kommunikationsvetenskap
som de verkar i har dokument traditionellt studerats som
texter, och mindre som materiella artefakter som har en funktion
i sociala kontexter. De vill i stället lyfta fram de instrumentella och
funktionella roller som objekt (som papper) spelar i social interaktion
och institutionella kontexter. 5 Nu är detta en humanvetenskaplig
avhandling, men ett liknande förhållande finns även här.
De materiella objekten har, som påpekades i inledningen, varit
underordnade i den humanistiska forskning som fokuserat på
diskurser och kulturella representationer. 6 Papper som objekt har
dock studerats inom vetenskapshistoriska arbeten som visat hur
pappersmedier spelat en viktig roll i formandet av kunskap. Den
komplexa omvärlden har historiskt gjorts empiriskt hanterbar med
Technology, vol. 17, nr 4, 2001, 321.
5. Gina Neff, Brittany Fiore-Silfvast & Sturts Dossick, ”Materiality: Challenges
and opportunities for communication theory”, Challenging communication
research, red. Leah A. Lievrouw (New York: Peter Lang, 2014), 210.
6. Damsholt & Simonsen, 9.