Järpvall

4. Blankettproblem omkring 1950 183
framförallt var ett medium att kommunicera med. I fokus här är
relationen mellan blankett och handling. Inledningsvis följer en
teoretisk utvikning kring hur blanketten som medieform behandlats
i tidigare forskning.
Samla och kommunicera som blankettpraktiker
Vad en blankett är för något, och hur en blankett definitionsmässigt
skiljer sig från dokument, formulär och liknande genrer, är inte det
mest intressanta med blankettmediet. Det som karakteriserar blanketten
är att den gör något, och att människor gör något med den.
Blanketten är tätt sammankopplad med handlingar av olika slag. I
ett mediehistoriskt perspektiv på informationshantering blir frågorna
som är intressanta att ställa vad blanketten föreställdes göra
och hur detta skedde i en specifik historisk kontext. Utifrån liknande
utgångspunkter har historisk forskning om exempelvis
listor, tabeller och indexkort visat hur dessa varit en viktig del i
vetenskapens kunskapsproduktion. Här har pappersmedier och
papperstekniker tagits som utgångspunkt och utgjort studieobjekt
för att ge nya perspektiv på hur kunskap producerats. Fokus för
denna forskning har ofta varit att problematisera kunskapens insamling,
bearbetning och representation. 88 Geoffrey Bowker och
Susan Leigh Star poängterar att vad de kallar den anspråkslösa
uppgiften att fylla i blanketter är en praktik som ofta negligerats i
studier av klassificering. Ett exempel på hur blankettpraktiker formar
klassifikationen i deras studieobjekt – who:s klassificeringssystem
för sjukdomar (icd) – är att detta i sin ursprungliga form
listade 200 sjukdomar. Detta inte för att det bara fanns så många i
världen utan för att den österrikiska blankett som låg till grund för
88. Se exempelvis Jack Goody, The domestication of the savage mind (Cambridge:
Cambridge University Press, 1977); Müller-Ville & Charmantier,
”Natural history and information overload”; Krajewski, Paper machines.