Järpvall

168
Pappersarbete
I den dokumentets mediehistoria som Lisa Gitelman skriver i
boken Paper knowledge gör hon en distinktion mellan medium och
genre. Enligt henne är dokumentet en övergripande genre som
inbegriper otaliga subgenrer, exempelvis promemorian, kvittot
och visitkortet. Dokumentgenren har genom historien tagit sig
uttryck i olika medieformer som mikrofilm, pdf eller fotostatkopior.
49 I denna definition avses med begreppet medium alltså det
bärande underlaget. Vidare skriver Gitelman att papper genom
historien har varit den vanligaste medieformen som dokumentet
uppträtt i. Detta har inneburit att papper och dokument blivit så
tätt sammankopplade att papperets egenskaper blivit svåra att
skilja från föreställningar om hur dokumentets funktion och användning
kan uppfattas. 50 Att blanketten är en av kontorets olika
dokumentgenrer utgår även JoAnne Yates ifrån, dock utan att närmare
diskutera begreppet. 51 Gitelman ser alltså blanketter (blanks
eller blank forms), och besläktade fenomen som blank books, som en
underkategori till dokumentet, men förhållandet mellan blankett
och dokument kan också förstås på ett annat sätt.
I ”Systematisk maskinskrivning”, som diskuterades i förra kapitlet,
förstods förhållandet som att för ”en ifylld blankett användes
arbetstermen dokument”. 52 På samma sätt beskrev Tångeberg och
Åke Ivarsson uppdelningen som att blanketter är ”ämnen – halvfabrikat
– till färdiga handlingar; ifyllda kallas de dokument”. 53
Enligt Nyberg var ett dokument ”en blankett – blank eller tryckt
– med ifyllning”. 54 Utifrån detta kan man argumentera för att blanketten
snarare än att vara en genre är en grundläggande medie-
49. Gitelman, Paper knowledge, 9–10.
50. Ibid., 3.
51. Yates, kapitel 3.
52. ”Systematisk maskinskrivning” (gsk 732405), 1952, 3.
53. Tångeberg & Ivarsson, 8.
54. Gunne Nyberg, Blanketteknikens grunder, 8.