Järpvall

182
Pappersarbete
beskrivningar av denna. Till detta kartotek över blanketter kunde
också tematiska eller numeriska register upprättas. 87 Med kortindex,
register och alfanumeriska kodsystem mobiliserades alltså
stora delar av ordningsteknikernas arsenal. Jämfört med de kuvert,
skrivbordslådor och mappar som lyftes fram i förra kapitlet, tillförs
här ytterligare ett lager av ordningsmekanismer för att hålla kontorspapperna
i schack. Inte bara kontorspapperet som objekt behövde
fogas in i en kontext utan också dess innehåll skulle ordnas
systematiskt.
För att sammanfatta denna del om organiseringen av arbetet
med att hantera blanketter: Åtgärderna för att hantera blankettproblemet
runt år 1950 innefattade en yrkeskategori, en specifik
organisatorisk enhet, en ”vetenskap” och en metod. För att uppnå
enhetlighet och kontroll av blanketten som medieform krävdes inte
bara standarder för dess utformning utan även en mer formaliserad
organisering av arbetet med blanketterna. Blankettmannen kan här
ses både som en lösning på detta specifika blankettproblem och som
en kanal för att överföra blankettvetenskapen och metoden. I detta
perspektiv kan man betrakta blankettrevisionen och blankettmannen
som förutsättningar för att forma blankettsystemet, eller
annorlunda uttryckt: kommunikationssystemet skulle upprätthållas
genom en formaliserad praktik och genom att knytas till en
specifik yrkeskategori.
blanketten som kommunikationsmedium
Ovan preciserades hur blanketten definierades, och hur forskningen
på framförallt amerikansk botten behandlat blanketten som
fenomen. Den sista delen i kapitlet tar fasta på att blanketten
87. ”Blankettrevision”, Rationella blanketter (1952), 7–16. Beskrivningen
av blankettrevisionen och blankettdetaljen överensstämmer i stort med hur
Bertil Nyströmer beskriver det i Kontorsorganisation, 141–143.