Järpvall

24 Pappersarbete
Analysen är uppdelad så att kapitel 2 och 3 behandlar standardiseringen
av pappersformaten och kapitel 4 och 5 standardiseringen
av blanketten. För att uppnå syftet har ett antal frågor väglett analysen,
som här grupperats efter analysens två delar.
Vilka argument för och emot A-formatet uttrycktes i formatfrågan?
Vilka samhälleliga strömningar och andra projekt för att
organisera information och kunskap anknöt standardiseringen av
pappersformaten till? Vilka konsekvenser fick formatreformen för
den infrastruktur som papperet fanns i? Hur förändrades kontorspapperet
som informationsbärare i och med formatreformen?
Hur definierades vad en blankett var för något, och vilka konsekvenser
fick detta för blanketten som medieform? Vilka funktioner
fick blanketten i kontorets informationssystem? Hur framställdes
den moderna blanketten vara ett medel för att förändra skriv- och
läspraktikerna?
avgränsningar, material och metod
Det som i avhandlingen benämns som kontorspapper är något som
i lexikal mening inte existerar. 34 I dag säljs skrivarpapper, kopieringspapper
och även datapapper. 35 Under första halvan av 1900-
talet fanns en bred palett av olika papper som användes på kontor,
och som jag inlemmar i begreppet kontorspapper: skrivpapper,
brevpapper, postpapper, papper för blankettryck, konceptpapper.
Kontorspapper definierar jag genom plats och syfte: kontorspapper
är papper som användes på kontor. Två pappersmedier som ryms
34. En sökning i Språkbankens Karp (https://spraakbanken.gu.se/karp/)
genererar noll träffar, likaså sökning i SAOLhist (http://spraakdata.gu.se/
saolhist/) (2016-05-10).
35. Sökningar i Mediearkivet (http://www.retriever-info.com/sv/category/news-archive/)
på ”kontorspapper” ger framförallt träffar på artiklar om
återvinning och om sopor (2016-08-03).