Järpvall

4. Blankettproblem omkring 1950 185
aspekter i förståelsen av vad blanketten gör. Fokus skiftar också
från blanketten som symbol för byråkratin, och relationen mellan
medborgare och stat, till hur byråkrati görs.
Andra punkten hos Agar, förbearbetningen av information, är
en aspekt som också andra historiker tagit fasta på. Utplaceringen
av olika element och normeringen av blankettytan förstås av Volker
Hess och Andrew Mendelsohn som en specifik form av pappersteknik,
vad de kallar prescriptive formatting. Papperstekniker i denna
kategori avser enkäter, register, tabeller och blanketter, där ordning
föreskrivs genom att på förhand definiera vad de olika kolumnerna,
rutorna och fälten ska innehålla. Detta är en pappersteknisk formatering
som de menar föreskriver en ordning både på ett normativt
och bokstavligt sätt. 93 Även James Beniger tar fasta på blankettens
kapacitet att begränsa och förbearbeta information. Genom blankettens
funktion som pre-processor begränsas möjligheterna för vad
som kan kommuniceras till formella och objektiva enheter, något
som reducerar bördan på det byråkratiska systemet. Blanketten,
menar Beniger, syftar till en formatering av informationen som
behövs för att underlätta dess beredning. I formateringen inne fattas
också att information förstörs och ignoreras. 94
Minnets och handlandets medieform
Forskningen om blanketten som diskuterats här har alltså till stor
del haft fokus på medieringen av information ur ett visst perspektiv:
hur den varit ett verktyg med vilket kunskap producerats.
I olika historiska kontexter, och inom olika empiriska områden,
har blanketten lyfts fram som ett instrument för att reducera och
urskilja viss information, och för att skapa hanterbara kunskapsobjekt
ur den komplexa verkligheten. Ett perspektiv som inte fått
så stort utrymme i denna forskning, och som jag här lyfter fram, är
93. Hess & Mendelsohn, ”Case and series”, 291.
94. Beniger, 15–16.