Järpvall

3. Standarden materialiseras 135
diskreta tecken – detta snarare än all tempoökning är den verkliga
innovation som skrivmaskinen för med sig”. 43 Påståendet är något
tillspetsat, och fungerar kanske bättre i den litteraturvetenskapliga
historia som Kittler skriver fram än i en annan historieskrivning.
Observationen att den stora skillnaden mellan maskinskriften och
handskriften ligger i sättet som tecknen organiseras på pappersytan
är dock viktig. Hastighet och tecken hörde emellertid ihop. Snabbt
och långsamt maskinskrivna bokstäver är som bekant identiska. I
handskriftsepoken hade hastighet inte varit den viktigaste variabeln
utan läsbarhet och vacker handstil. 44 För Kittler innebar detta
följande:
I spelet mellan tecken och intervall upphör skrivandet att vara den
handskrivna kontinuerliga övergång från natur till kultur som i
egenskap av bokstavligt individualitetsbevis inte fick sära på orden
med hjälp av mellanrum. Skrivande på skrivmaskinens och dess
steg visa pappersmatnings villkor blir till en selektion utifrån en uppsättning
som är räknebar och spatialiserad. Lika stora enskilda tecken,
ett sublimt och fjärran mål för genetiska skrivundervisningsmetoder,
uppstår av egen kraft (i fallen Hansen och Remington
därför att de endast hade versaler). Med samma automatik uppstår
lika stora mellansteg som isolerar varje bokstav från varje annan
och i egenskap av ”blanksteg” ligger till grund för Mallarmés poetik.
45
Konst- och litteraturvetaren Sven Spieker uttrycker budskapet i
Kittlers något dunkla prosa om maskinskriftens effekter på ett klarare
sätt: maskinskriften introducerade intervaller som det huvudsakliga
organiserande elementet i produktionen och överföringen
av meddelanden – en egenskap som den delade med morsealfabetet.
Genom maskinskriften ersattes handskriftens kontinuerliga
43. Kittler, Nedskrivningssystem 1800/1900, 280.
44. Se vidare Greiff, 100–101.
45. Kittler, Nedskrivningssystem 1800/1900, 281.