Järpvall

174
Pappersarbete
Hans personliga läggning bör vara sådan att han kan skilja på
huvudsak och bisak och således icke glömmer de stora linjerna för
allt detaljarbete. Eftersom blankettmannen i sin verksamhet måste
vara i kontakt med i stort sett all personal inom arbetsorganisationen,
bör han ha förmåga att lätt komma till tals med människor.
Han bör även äga viss förhandlingsvana; att visa envishet i detaljfrågor
av ringa vikt måste vara honom främmande. 67
Blankettmannen borde ha en plats högre upp i företagets hierarki.
I Rationella blanketter tänkte man sig att han borde vara en ”väl
kvalificerad befattningshavare”. 68 Av Nyberg beskrevs han som en
”tjänsteman i betrodd ställning”, och av Tångeberg som en man
med ”ekonomisk-kameral eller ingenjörsteknisk utbildning”. 69
Platsannonserna för blankettmän i dagstidningarna under 1950-
talet motsvarar inte riktigt dessa kvalifikationer. Endast en nämner
till exempel utbildningsnivå, och då endast realskola. Ett försäkringsbolag
sökte en man i 25–30 års åldern med erfarenhet av konstruktion
och ritning av blanketter, med en god arbetsförmåga och
idérikedom. 70 Avesta järnverks aktiebolag sökte 1955 en blankettman
för blankettkonstruktion och -standardisering i samband med
en omorganisation. 71 1969 var blankettkonstruktion en av uppgifterna
för den kr/adb-man som annars skulle arbeta med programmering
i Cobol och automatisk databehandling. 72 Det fanns inte
någon formaliserad utbildning för blankettmän, i stället föreslog
67. Rationella blanketter, ”Blankettrevision” (1952), 17.
68. Ibid.
69. Nyberg, ”Vad är blankettarbetet värt?: ii”, 300; Tångeberg, Handbok
i blanketteknik, 13.
70. Platsannons för Försäkringsbolaget Trafik ”Blankettman”, Svenska
Dagbladet 8/8 1957.
71. Platsannons för Avesta ”Blankettman”, Svenska Dagbladet 1/9 1955, 19.
72. Platsannons för ab Teleunderhåll, ”kr/adb-man”, Dagens Nyheter
10/6 1969. Förkortningen kr betydde i det här sammanhanget kontorsrationalisering.