Järpvall

208
Pappersarbete
medieform introduceras, menar man, har den allmänna uppfattningen
om dess användning, potential och begränsningar ännu inte
fixerats. Av denna anledning kan en studie av ett medium i dess
initieringsfas ge kunskap om vilken betydelse, makt och karaktär
ett medium sedan får. 26 Denna forskning har många goda poänger,
där en är att nyansera och berika förståelsen av nutidens medielandskap.
Men kanske projiceras alltför ofta samtidens tämligen
snabba skiftningar i medielandskapet på historien. Introduktionsfas
och egentlig etableringsfas behöver som exemplet med
skrivmaskinen visar inte nödvändigtvis sammanfalla, varför ett
sökande efter formeringen av skrivmaskinens betydelse, i varje fall
i Sverige, inte ska sökas i 1800-talet utan i 1940-talet. Efter att ha
konstaterat att en allmän alfabetisering i Nordamerika dröjde 300
år efter tryckpressens introduktion drar John Durham Peters en
liknande slutsats: ”Invention is not the same as impact”. 27 Detta
perspektiv på teknikhistorien innebär att utgå från användning
istället för innovation, vilket teknikhistorikern David Edgerton
menar innebär just att förståelsen av vilka tekniker som varit viktiga
under en viss tid förändras. 28
Den som mest aktivt och kreativt diskuterade skrivmaskinen i
fackpressen var Gunne Nyberg. Maskinskrivning var något som
han ägnade stort intresse åt, och hans handbok i maskinskrivning,
Raka vägen till skicklighet, kom ut i fyra utgåvor mellan 1942 och
1953. Hösten 1948 och vintern följande år publicerades en serie om
fem artiklar i Kontorsvärlden där han vände och vred på frågor om
relationen mellan skrivverktygen, kontorspapperet och utformningen
av dokument. I en av artiklarna laborerade Nyberg med
26. Lisa Gitelman & Geoffrey B. Pingree, New media, 1740–1915 (Cambridge:
mit Press, 2003), xii, xv.
27. Peters, The marvelous clouds, 297.
28. David Edgerton, The shock of the old: Technology and global history since
1900 (London: Profile books, 2008), xi.