Järpvall

178
Pappersarbete
personers godtyckliga konstruktion av blanketter. Enhetlighet och
normer skulle upprätthållas genom blankettmannens närvaro, och
han blir därför ett svar på just dessa aspekter av blankettproblemet.
Ytterligare en motivering till att en specialist behövde ha hand om
denna kommunikationsfråga var att blankettekniken framställdes
som en ”vetenskap”, med en egen nomenklatur, grundad i en analys,
och med empiriska studier som grundläggande metod. 80 En
vetenskap behöver sina experter, och här återfanns dessa i Tångeberg
och Nyberg, just de som deklamerat vetenskapens existens.
Blankettrevisionen
Blankettmannens och blankettställets viktigaste uppgift enligt
handböckerna var den så kallade blankettrevisionen. Denna förstods
som ett systematiskt arbete med att analysera, förbättra och
administrera en organisations blanketter. Enligt den i början av
kapitlet citerade Oskar Sillén hade en ”dålig anpassning till den
senaste tidens effektiva arbetsmetoder medfört det tungrodda
system, som populärt fått namnen ’pappersexercis’ och ’blankettraseri”’.
Det var på tiden, skrev Sillén, att man i företagen gjorde
en grundlig blankettrevision, som enligt honom borde resultera i
blanketter med en mer rationell utformning. 81 Att lösningen på
problemen med blankettraseriet till viss del stod att finna i den
föreliggande blanketthandboken får ses som underförstått. I Rationella
blanketter specificerades i detalj hur en blankettrevision skulle
gå till, varför analysen här helt baseras på denna text. Även om
instruktionerna främst var avsedda för den statliga förvaltningen
är beskrivningarna överförbara även till näringslivets arbete med
blankettrevisioner. Syftet här är också att visa att det fanns en noga
80. I Tångebergs Handbok i blanketteknik ägnas ett kapitel åt att diskutera
terminologi (kapitel 2), och ett åt analys (kapitel 3). Detta är även fallet
med Nybergs Blanketteknikens grunder.
81. ”Blankettens ekonomi”, Esselte blanketthandbok, ur förordet, 1.