Järpvall

2. Ett rationellt format för en rationell värld 107
Schivelbusch beskriver järnvägens framväxt som en resandets
industrialisering. Överfört kan man säga att standardiseringen av
pappersformaten var en intensifiering av informationens industrialisering.
Informationens förmoderna tid tog enligt detta resonemang
slut i slutet på 1800-talet i och med hålkortsmaskinen,
skrivmaskinen och hängmappen. Formatens standardisering är
en intensifiering av denna process eftersom den för in det första
standardiserade elementet från vilket alla andra maskiner, rutiner
och möbler sedan kan normeras.
Boktryckaren Hugo Lagerström uttryckte i ett resonemang
utifrån Tschicholds idéer sammankopplingen mellan estetiken,
ingenjören och typografin:
normalformatens användning liksom utgör en detalj vid tryckens
gestaltande i den nya stilen och [har] sålunda blivit ett uttryck för
den nya tidens krav. Standardiseringen sammanhänger med den
allmänna estetiska nydaningen, och särskilt är detta fallet vad standardisering
av pappersformaten beträffar. Denna formatens organisering
ingår som ett led i den nya typografiens gestaltning. 104
”Den nya tidens krav”, argumenten om den vetenskapliga rationalitetstanken,
formerandet av system, standardisering, ordning
och matematik; alla dessa aspekter pekar mot att formatstandardiseringen
var en intensifiering, eller innebar ett exempel på,
informationens och informationssystemets industrialisering. Formatstandardiseringen
var på samma gång en konsekvens av denna
process och en orsak till den.
Enligt ekonomhistorikern Lennart Schöns beskrivning av
kontorsarbetets utveckling tog det tid innan de innovationer som
kom under slutet av 1800-talet kunde användas rationellt i kontorsarbetet.
Telefonen, skrivmaskinen, räknemaskinen och bokdens
industrialisering under 1800-talet (Lund: Arkiv, 1998), 15–17.
104. Lagerström, ”Standardisering av papper”, 28.