Järpvall

26 Pappersarbete
och lösningen på kontorspapperet som informationsbärare. Vidare
grundades 1922 sis, vilket innebar att standardiseringen fick en
institutionell hemvist och en lobbyorganisation som arbetade med
att ta fram och sprida standarder. 39 sis förde tidigt fram pappersformaten
som ett område som kunde och borde standardiseras.
Ytterligare en anledning till varför kontorspapper på allvar började
uppmärksammas runt 1920 kan vara att kontoren vid denna tid
blivit så komplexa och stora att mängden papper nått en kritisk
punkt. System för elektronisk databehandling började installeras i
mitten av 1950-talet framförallt inom den informationsintensiva
försäkringsbranschen, där Folksam var det första företaget i Sverige
att implementera digital databehandling som ersättning till hålkortsmaskiner.
40 På 1950-talet vidtog en automatiseringsdebatt om
datorteknikens förväntade verkningar, även om tekniken ännu inte
var spridd i någon större utsträckning. Debatten om automationen
handlade inte om kontoren specifikt utan rörde konsekvenserna på
en samhällelig nivå. 41 Automationen sågs som ersättaren till den
mekanisering som dominerat den föregående perioden, en period
som grovt räknat i Sverige utgörs av åren mellan 1920 och 1960.
märksamhet i 1800-talets Sverige (Lund: Mediehistoria, Lunds universitet,
2015), 11.
39. Över åren kom organisationen att byta namn flera gånger, dock med
bibehållen förkortning: Svenska industriens standardiseringskommission
1922–1931, Sveriges standardiseringskommission 1931–77, Standardiseringen
i Sverige 1977–2001, Swedish standards institute 2001–2012. Numera
Sveriges standardiseringsförbund.
40. Gustav Sjöblom, ”The totally integrated Management Information
System in 1960s Sweden”, History of Nordic computing 3: Third IFIP WG 9.7
conference, HiNC 3, Stockholm, Sweden, October 18–20, 2010, revised selected papers,
red. John Impagliazzo, Per Lundin & Benkt Wangler (Berlin, Heidelberg:
Springer Berlin Heidelberg, 2011), 84.
41. Anders Carlsson, ”Elektroniska hjärnor: Debatten om datorer, automation
och ingenjörer 1955–1958”, Artefakter: Industrin, vetenskapen och de
tekniska nätverken, red. Sven Widmalm (Hedemora: Gidlund, 2004), 253.