Järpvall

1. Inledning 43
är under detta århundrade i industrialiseringens kölvatten som
kontoren växte i komplexitet och omfång – och därmed i betydelse.
69 Mediehistorikern Cornelia Vismann menar att kansliet ersätts
med kontoret i och med sekelskiftet 1900 när organisationsdispositivet
skiftar från administrativa tekniker och regler till kontorsteknologier
som skrivmaskiner och telefoner. 70 Vismann är inte
ensam om att låta medieteknologin utgöra basen för indelningen
av kontorshistoriens olika faser. Mekaniserings-, automatiserings-,
datoriserings- och digitaliseringsfaserna hänvisar just till dess
dominerande medieteknologier: skrivmaskiner, arkivskåp och räknemaskiner
i första fasen, de tidiga datorerna och adb-tekniken i
den andra samt persondatorerna, skrivarna, nätverksteknologier i
de två sista faserna. I detta avsnitt diskuterar jag kontorets historia
i Sverige under mekaniseringsfasen, vilket innebär fokus på just
första halvan av 1900-talet, utifrån de viktigaste bidragen i den
tidigare forskningen. Kontorets historia i Sverige har främst undersökts
i två avhandlingar: Birgitta Conradsons etnologiska studie
Kontorsfolket (1988) och Mats Greiffs historiska undersökning
Kontoristen (1992). Med dessa studier som hjälp sätter jag in min
undersökning i en geografisk och temporal kontext samt skisserar
de ramar inom vilka standardiseringen av kontorspapper och blanketter
gjordes.
Greiff följer kontorsarbetets förändring från 1800-talets slut till
1950 genom fallstudier av två industriföretag, Kockums och skf.
Han visar i studien hur det skedde en gradvis proletarisering av
kontorsarbetarna – genom en ökad arbetsdelning och arbetets
degradering – och en feminisering av kontoret som arbetsplats.
Från att ha utgjort några få procent av arbetsstyrkan kring sekel-
69. Greiff, 88–93; Birgitta Conradson, Kontorsfolket: En etnologisk studie av
livet på kontor (Stockholm: Nordiska museet), 1988, 25.
70. Cornelia Vismann, Files: Law and media technology (Stanford: Stanford
University Press, 2008). 123.