Järpvall

1. Inledning 25
inom denna kategorisering, men som inte ingår i studien, är hålkort
och indexkort. 36
En mediehistorisk studie av kontorspapper som medieform
skulle kunna sträcka sig både längre tillbaka och framåt i tiden än
det tidssnitt avhandlingen rör sig inom. Jag har valt att begränsa
undersökningsperioden från cirka 1920 till omkring 1960, med
tyngdpunkten på 1940-talet och en bit in på 1950-talet. Denna
tidsmässiga avgränsning motiveras av att det innan 1920 skrevs
mycket lite om kontorspapper, och att det i mitten på 1950-talet
uppkom en ny metod för att hantera information vilken tog över
rollen som lösning på informationsproblemet, nämligen automationen
(det vill säga datortekniken). 37 Varför kontorspapper blir ett
problemområde just i början på 1920-talet beror enligt min mening
till viss del på att en lösning på problemet lanseras: formatsystemet
som baserades på sidförhållandet 1:√2 i den tyske matematikern
Walter Porstmanns tappning. ”Problemet blir synligt först när det
hanteras, synligt genom de praktiker som uppfanns för att försöka
lösa det”, skriver idéhistorikern Magnus Bremmer i sin avhandling
om fotografi. 38 Detta synsätt gäller alltså även för problemet med
36. Hålkort och indexkort har ägnats flera studier, se exempelvis John
Agar, The government machine: A revolutionary history of the computer (Cambridge:
mit Press, 2003); Martin Campbell-Kelly, ”Information technology
and organizational change in the British census”, Information Systems
Research, vol. 7, nr 1, 1996; Lars Heide, ”Punched cards for professional
European offices: Revisiting the dynamics of information technology diffusion
from the United States to Europe, 1889–1918”, History and Technology,
vol. 24, nr 4, 2008; Lars Heide, Punched-card systems and the early information
explosion, 1880–1945 (Baltimore: Johns Hopkins University Press, 2009).
37. Arvid Åhlin skriver i en tillbakablick 1983 att ett av de första initiativen
till en standardisering av pappersformaten togs 1915 av civilingenjören
Carl Ramström, då chef på Norstedt & Söner och sedermera chef på Esselte.
Arvid Åhlin, Pappersformat: Från Bolognastenen till ISOstandard (Stockholm:
sis, 1983), 25.
38. Magnus Bremmer, Konsten att tämja en bild: Fotografiet och läsarens upp-