Järpvall

1. Inledning 59
Pappersteknik, grafiska artefakter och pappersverktyg är begrepp
som har sina poänger, bland annat genom att de lyfter fram papperets
egenskaper som specifika jämfört med andra medieformer.
Det är också av denna anledning som dessa begrepp inte används i
avhandlingen, i stället beskrivs kontorspapperet som en informationsteknologi.
Argumentet för detta är att jag vill lyfta fram
kontorspapperet som en del i ett större sammanhang tillsammans
med andra informationsteknologier. Poängen med det är att tydliggöra
att inte bara datorn är att betrakta som en informationsteknologi,
utan att en mängd medieformer historiskt har använts
för att hantera information. Detta följer på resonemanget ovan att
beteckningen informationssamhälle inte ska inskränkas till att bara
gälla den datoriserade tid som vi nu lever i.
disposition
Nästa kapitel, ”Ett rationellt format för en rationell värld”, handlar
om vad som kom att kallas formatfrågan, det vill säga den drygt
kvartssekellånga debatten om pappersformatens standardisering.
Förutom att aktörernas argument och A-formatets idé analyseras,
sätts formatfrågan in i en vidare kontext, relateras till andra
ordningsprojekt i tiden och placeras i ett längre pappershistoriskt
perspektiv. Kapitel 3, kallat ”Standarden mate rialiseras”, undersöker
konsekvenserna av formatreformen genom att analysera
informationssystemet utifrån ett materiellt perspektiv. I fokus är
kontorspappe ret som ett objekt i världen – det vill säga något som
skickas i kuvert, läggs i skrivbordslådor och staplas i arkiv magasin
– och kontorspapperet som en värld, alltså en yta att fästa tecken
på. Dessa två kapitel utgör analysens första del och har ordning som
ett genomgående tema. Det nästföljande kapitlet, ”Blankettproblem
omkring 1950”, har likt kapitel 2 ett brett anslag och
Medicine, vol. 19, nr 5, 2014.