Järpvall

2. Ett rationellt format för en rationell värld 67
preciserade storlekar på pappersformaten. Stenen fungerade som
en likare mot vilken papper kontrollerades så att det höll den
korrekta storleken. 14 I litteraturen nämns flera tidiga försök till
standardisering – Frankrike 1798, Storbritannien 1836, Tyskland
1884 – som alla var mer eller mindre lyckade, och mer eller mindre
omfattande. Försöket till standardisering i Frankrike brukar särskilt
lyftas fram då den idé som standarden utgick ifrån grundades på
samma premisser som det formatsystem som långt senare blev internationell
standard. 15 Dessa standardiseringsförsök gjordes enligt
pappershistorikern Esko Häkli för att rationalisera myndigheternas
behandling av dokument, samt för att stävja missbruk från tillverkarna
som sålde pappersstorlekar som var mindre än formatets
benämning förutsatt. 16
De första bestämmelserna om pappersmått i Sverige var normeringen
1885 där Lessebo pappersbruk förband sig att leverera ett så
kallat normalpapper för statligt bruk i vissa specifika format. 17
Bestämmelserna reviderades 1907 i Normalpappersförordningen,
som specificerade fyra olika papperskvaliteter, i lika många storlekar.
18 Normalpappersförordningen reglerade inte all korrespondens
inom myndigheterna utan endast de papper som skulle arkiveras.
Inte heller gällde reglerna för företagen i det privata näringslivet,
vilka främst använde kvartoformat för sin korrespondens. Normalpappersförordningen
reviderades 1924 och 1932 utan att formaten
förändrades, även om Statens provningsanstalt till den
14. Labarre, 249.
15. Labarre, 285–286; Silvie Turner, The book of fine paper (London: Thames
& Hudson, 1998), 209.
16. Esko Häkli, ”Pappersformat och pappersmått”, Ingen dag utan pap per:
Om papper och dess roll som kulturbärare, red. Häkli (Stockholm: Atlantis, 2008),
209.
17. Häkli, 216–217.
18. sfs 1907:55, Förordning angående de slag av papper, bläck, skrivmaskin-
och stämpelfärger, som må till vissa offentliga handlingar användas.