Järpvall

1. Inledning 45
förändring i försäkringsföretaget Liv-Linan under 1900-talet. Hon
målar upp en rik bild och har ett brett perspektiv som innefattar
allt från kontoristen och kontoret i skönlitteraturen till den symboliska
maktordningen på kontoret, hur man klädde sig och vad
man gjorde på personalfesterna samt hur kontorslokalerna var inredda
och disponerade. Conradsons analys av mekaniseringens och
arbetsmetodernas förändring av kontorsarbetet är mer mångtydig
än Greiffs, vilket möjligtvis kan förklaras av att hon har ett företag
från en annan sektor som studieobjekt.
Denna avhandling är ett bidrag till kontorets mediehistoria, vilket
innebär att det finns en mängd beröringspunkter med de resultat
som Conradson och Greiff presenterat, men också att en mängd
aspekter av kontorsarbetet här berörs mer indirekt (proletarisering,
arbetets degradering, den hierarkiska uppdelningen, och så
vidare). De socialhistoriska och etnologiska perspektiven kompletteras
alltså med ett medievetenskapligt perspektiv. Conradsons
och Greiffs respektive studier handlar om kontorsarbetets förändring
eller, som Conradson benämner det, strukturomvandling
och om kontorsarbetarnas sociala situation. Denna avhandlings
fokus på informationshantering och kontoret som ett informationssystem,
ger en annan och kompletterande bild av kontorsarbetet
under 1900-talets första hälft. I analysen av standardiseringen
av pappersformat och blanketter lyfts också andra viktiga
aktörer in som inte uppmärksammats tidigare – exempelvis den
grafiska branschen, sis och kontorstekniska experter. Samtidigt är
kärnan i mycket av kontorsarbetet att hantera information, vilket
Greiffs och Conradsons avhandlingar också visar, genom deras för
denna avhandling mycket intressanta beskrivningar av det mödosamma
och invecklade arbetet med att hantera papper och
kontorsma skiner. Skillnaden mellan dessa och den ideala situation
som ofta beskrivs i det källmaterial som jag använder är ibland
slående.