Järpvall

154
Pappersarbete
1940-talets blankettsverige
”Överallt i näringslivet”, hävdade Folke Millqvist 1942, kunde
man ”skönja ett alltmer stigande intresse för blankettproblemen.” 6
Millqvist, som till vardags arbetade på Esselte, påstod detta i ett
föredrag för Företagsekonomiska föreningen som publicerades i
Affärsekonomi. Vad han refererade till som ett stigande intresse var
att blanketten blivit föremål för diskussion och omarbetning på
olika håll i början av 1940-talet, i allt från olika företag och offentliga
institutioner till den statliga utredningen om pappersformaten,
som analyserades i de föregående kapitlen. Även om det får ses som
en överdrift att intresset för blanketter fanns överallt hände det en
del på området i början av 1940-talet. Esselte bildade 1940 en blankettkommitté,
för att ta fram en enhetlig form för de blanketter
som de saluförde. De publicerade också en handbok vars syfte var
att redogöra för praktiska normer för konstruktionen av blanketter,
och för hur arbetet med dem kunde läggas upp. 7 Professorn i företagsekonomi
vid Handelshögskolan i Stockholm Oskar Sillén ställde
i förordet till handboken en diagnos på läget.
Det begynnande 1900-talets systemuppfinnare, 1910- och 1920-
talens organisatörer liksom vår tids rationaliseringsexperter ha alla
arbetat på en fulländning av ”kontorets” prestationsförmåga. Men
man har därvid alltför länge ägnat övervägande uppmärksamhet
åt konstruerandet och användandet av mer eller mindre sinnrika
maski nella anordningar, särskilt för underlättande och påskyndande
av skriv- och räknearbetet. Först på senare år har man börjat att
6. Folke Millqvist, ”Blanketten, ett effektivt kontorstekniskt hjälpmedel”,
Affärsekonomi, nr 9, 1942, 516.
7. Esselte blanketthandbok bestod av fyra delar: ”Blankettens ekonomi”
(1942), ”Blankettens typografi” (1950), ”Lagerartiklar i standardformat”
(1943) och ”Blankettdisposition” (1943). På Lunds universitetsbibliotek
finns den bevarad i sammansatt form som Esselte blanketthandbok (Stockholm:
Esselte, 1950).