Järpvall

5. Maskinsinne och blankettsinne 223
1200-talets register fick sin betydelse genom placeringen i den uppställda
strukturen med de ramar, rubriker och kolumner som texten
skrevs in i. 61
Den nya läsekonomi som förutsattes i de exempel som anförts
ovan tog sin utgångspunkt i ögats funktion. Placeringen av olika
uppgifter skulle vara standardiserad så att ögat lätt hittade den uppgift
som eftersöktes. Den ”systematiska rumsliga fördelningen”,
som Nyberg uttryckte det, skulle effektivisera avläsningen av dokumentet.
Stommens betydelse ur det färdiga dokumentets synpunkt är den,
att antalet punkter, där ögat kan söka början på ifyllnadstext, är
avsevärt minskat i jämförelse med en uppställning utan stomme.
Detta ger stadga och överskådlighet. 62
Där enhetlighet var ett vanligt ord för att beskriva vad som skulle
åstadkommas genom formatreformen var ledordet för den moderna
blanketten överskådlighet. I detta fokus på ögat som en optisk
enhet skulle dokumenten avläsas snarare än läsas – mer likt skrivmaskinens
rörelser över papperet än ett mänskligt öga. Vad som
var rationellt för skrivmaskinen borde också vara det för ögat. Människan
framträder här som en avläsningsmaskin vilken blankettens
grafiska utformning skulle optimera.
Ögats funktion togs också som utgångspunkt i ett annat avseende
som var karakteristiskt för den moderna blanketten: färgen
som den trycktes med. I Rationella blanketter (1952) gavs rådet att
inte använda bländvitt papper för blanketter, särskilt inte om blanketten
var ämnad att användas utomhus. Trycket på den moderna
blanketten skulle ha en speciell nyans, blankettgrön, som ansågs
vara den för de avläsande ögonen bästa. Denna färg var att föredra
61. Vismann, Files, 80.
62. Nyberg, ”Ändra dokumenten!”, 274.