Järpvall

kapitel 3
Standarden materialiseras:
Maskiner, möbler och marginaler
Walter Porstmann förstod tidigt att standardiseringen av pappersformaten
skulle öppna upp en marknad för standarddimensionerade
pärmar, mappar, arkivskåp och bokhyllor. Följaktligen startade
han också 1923 Fabriknorm GmbH för att utnyttja denna möjlighet
ekonomiskt. 1 I den svenska debatten i formatfrågan var papperets
materiella omgivning, såsom möbler, kontorsmaskiner och rum
tidigt en viktig del i diskussionen, samtidigt som relationen mellan
bredden på pappersproducenternas maskiner och formatet var den
stora tvistefrågan. I förra kapitlet visade jag hur formatsystemet
med sidproportionen 1:√2 byggde på en specifik idé om rationalitet:
föreställningen om formatsystemet som matematiskt, logiskt
och vetenskapligt rationellt vilken anknöt till idéer om ordning
som cirkulerade i samtiden. Detta kapitel handlar om omsättningen
av idén till praktik, en process som jag kallar standardens materialisering.
I kapitlet lyfter jag fram och diskuterar några av de
konsekvenser som förändringen av pappersformaten fick, och förmodades
få.
Enligt Nader Vossoughian innebar regleringen av papperets
dimensioner under 1920-talet i Tyskland att informationens fysiska
utformning transformerades. De regler som bestämde formen på
1. Nader Vossoughian, ”Standardization reconsidered: Normierung in and
after Ernst Neufert’s Bauentwurfslehre (1936)”, Grey Room, nr 54, 2014, 39.