Järpvall

170
Pappersarbete
på papper. 57 Ett normalt förfarande var att brev skrevs ut efter diktamen,
direkt eller efter mellanlagring på dikteringsmaskin. Detta
gällde för enskilda brev. Blanketten som medieform var ett problem
på en annan nivå; i stället för ett specifikt brev, ett företags alla brev.
I det temporala var också separationen större: en blankett kunde
användas i många år utan att förändras. Denna separation, och
särskiljandet av utformning från utförande, utgör en av de viktiga
poängerna med blanketten – och utgör samtidigt en av taylorismens
grundprinciper. 58
Yates ser blankettens huvudsakliga funktion som en del av kommunikationen
i företagets ordergivning. Blanketter spelade en viktig
roll i att systematisera kommunikationen nedåt i hierarkin,
menar hon. På effektivast möjliga vis, det vill säga jämfört med en
muntlig order eller individuellt skriven notering, förmedlade de
vidare instruktioner nedåt i hierarkin. Av denna anledning menar
Yates att blanketter kan betraktas som både masskommunikation
och individuell kommunikation. 59 ”Blanketter komma sålunda”,
som det heter i Esselte blanketthandbok, ”till användning for noteringar
och meddelanden, som äro ofta återkommande, eller som
samtidigt skola insamlas från eller distribueras till ett flertal håll”. 60
Att blanketten var ett medium för masskommunikation förutsatte
att den var något som producerades av tryckerier. Det fanns så
kallade kontorstryckta blanketter, men merparten var framställda
av tryckerier. I den tredje delen av bk 48:s utredning gjordes en
genomgång av den statliga förvaltningens blanketthantering, vilket
också innebar att statens tryckerier undersöktes. De verk och
myndigheter som, enligt utredningen, hade tryckerier var Statens
reproduktionsanstalt, Postverket, Statens järnvägar och Fångvårds-
57. Agar, 144.
58. De Geer, 75
59. Yates, 74.
60. ”Blankettens ekonomi”, Esselte blanketthandbok, 2.