Järpvall

88 Pappersarbete
hjälp av social ingenjörskonst skulle vad Hirdman kallar ”det lilla
livet” – det vill säga hemmets skötsel, barnens fostran och matlagningen
– regleras för ”att planera samhället så att mesta möjliga
lycka och minsta möjliga olycka skapas”. 58 Detta tog sig uttryck i
lagar och förordningar, men också i ett ordnande av hemmet på ett
vetenskapligt sätt, där Hemmens Forskningsinstituts (hfi) utredningar
om kökets rumsliga lösning är de mest kända exemplen.
Målet med hfi var att ”verka för en systematisk rationalisering av
arbetsförhållandena i de svenska hemmen”. 59 Hemmet var alltså
både en spelplats för storslagna politiska planer, de sociala ingenjörernas
och politikernas vetenskapliga och rationella ordnande,
och för den dagliga kampen mot smuts, den enskilda husmoderns
plockande och dammande.
Ordningen som pappersformaten med sidförhållandet 1:√2
skulle skapa var en ordning av annat slag än de ordningsprojekt i
hemmet som omskrivits här. Dock fanns det paralleller i de mål
och medel som ordningsprojekten byggde på. I Slöseri presenterades
en mängd saker förutom pappersformat som ansågs vara möjliga
objekt att standardisera. Ett exempel var filtar. Det tillverkades i
landet, enligt de uppgifter man hämtat in, filtar i 15 olika storlekar,
och som påpekades inte inräknat barnfiltar (se bild 6 på sidan 89).
Denna variation menade man borde kunna reduceras till en normalfilt,
exempelvis med måtten 150 × 200 centimeter, och möj ligtvis
ytterligare en storlek – en normalfilt som dessutom skulle skulle
vara enfärgad, neutral och av ändamålsenlig kvalitet. 60 Kampen mot
formatanarkin behövde alltså bekämpas på fler arenor än kontoret.
58. Yvonne Hirdman, Att lägga livet tillrätta: Studier i svensk folkhemspolitik
(Stockholm: Carlsson, 2000), 10.
59. Britta Lövgren, Hemarbete som politik: Diskussioner om hemarbete, Sverige
1930–40-talen, och tillkomsten av Hemmens Forskningsinstitut (Stockholm: Almqvist
& Wiksell, 1993), 154.
60. Slöseri, 32–33.