Järpvall

56 Pappersarbete
grafiska artefakter liknar det perspektiv som Vismann använder i
sin studie av akten. Vismann fokuserar på de mediehistoriska villkoren
för skapandet av akter och hur dessa samspelat med lagens
formalisering och differentiering. Lagens två poler, den abstrakta
rättsstaten och de aktörer som upprätthöll lagen, bands enligt Vismann
samman av akterna. Vismanns materiella perspektiv avser
inte att studera innehållet i akterna och mapparna utan snarare den
roll som officiella protokoll, uppteckningar och register spelade i
uppkomsten av föreställningen om sanning, framväxten av statskonceptet
och konstruktionen av det västerländska subjektet. 107
Detta sätt att tänka kring frågan om papperets funktion och roll
är, menar jag, inte specifikt för byråkratin utan kan överföras på
kontor och kontorsarbete i allmänhet. Standardiseringen av pappersformaten
och blanketterna, som undersöks här, tog sikte på
just detta: att reformera hur information ordnades och lagrades,
samt att effektivisera och förändra arbetet med att fylla i blanketterna.
Papperet formar sin kontext men formas också samtidigt av
den, och detta sker på olika sätt vid olika tidpunkter och i olika
sammanhang.
”På den mest basala nivån vilar byråkratisk auktoritet, och därmed
också staten, på skrivandet”. 108 Detta konstaterande av Joyce
överensstämmer med mycket av den historiska forskning som
studerat byråkratins medier utifrån ett materiellt perspektiv och
som diskuterades ovan. John Guillory kallar detta skrivande för
informationsskrivande (informational writing) – ett begrepp som
utvecklas och används i kapitel 5. 109 Skrivandet och skriften är de
mest uppenbara kommunikationshandlingarna när historiker stu-
107. Vismann, Files, xii. På ett liknande sätt menar Kafka att det moderna
politiska tänkandet grundades, eller medgrundades, i mötet med pappersarbetet,
The demon of writing, 10.
108. Joyce, ”Filing the Raj”, 107.
109. Guillory, 2004, 111–112.