Järpvall

1. Inledning 47
benämningarna kontor och kontorist används kan ändå motiveras
av att källmaterialets aktörer ofta talar om kategorierna i dessa
generaliserande ordalag.
Tiden som denna avhandling studerar, och det gäller även de
ovan diskuterade studierna, präglades av såväl världskrig, ekonomiska
kriser och fackliga strider som ransonering. Den viktigaste
samhälleliga strömning som direkt hänger samman med kontorets
och kontorsarbetets förändring är rationaliseringen. Denna rationalisering
har studerats i ett större samhälleligt perspektiv av Hans
De Geer som visat hur idéer om en effektivare industriell produktion
spred sig till andra delar av samhället genom vad han kallar
rationaliseringsrörelsen. 75 Idéhistorikern Henrik Björck kopplar i
boken Folkhemsbyggare samman begreppen rationalisering, teknokrati
och planhushållning, begrepp som han utreder och följer över
tid. Rationaliseringen hade nationell och internationell bäring och
var ett svar på flera av de problem som fanns i början av 1900-talet.
Det finns inte plats här att redogöra för alla aspekter av rationaliseringsbegreppet,
men som Björck visar var rationaliseringen omstridd,
beroende på om man var dess subjekt eller objekt, om man
bedömde begreppet utifrån dess målsättning eller konsekvenser.
Stridigheter mellan företagarna och fackföreningsrörelsen handlade
om rationaliseringens effekter i form av arbetslöshet och sänkta
löner kontra produktionsökning. 76 Rationalisering blev ett modeord
på flera håll i världen. ”Från början tayloristiska kategorier
hade inte bara förflyttats över Atlanten och bortom fabriken, utan
spreds mellan länder som föreställningar om tysk effektivitet och
planmässighet.” 77 I diskussionerna om kontorets och kontorsarbetets
omvandling förlorade begreppet dock inte sin glans utan verkar
75. De Geer, 234, 241.
76. Henrik Björck, Folkhemsbyggare (Stockholm: Atlantis, 2008), 125,
128–129.
77. Ibid., 100–101.