Järpvall

54 Pappersarbete
distinktion mellan genre och medium gör Bonnie Mak i sin studie
av sidans historia, där olika materialiseringar av sidan från manuskript
till digital representation behandlas. 100
Den andra medieformen, akten, har ägnats stort intresse mycket
tack vare dess centrala position i statens maktutövning. Cornelia
Vismanns bok Files är närmast att betrakta som ett standardverk
inom området och analyserar aktens långa historia från det antika
Rom och framåt, där hon visar hur juridiken och medieteknologin
formas och omformas i ett samspel. Akten har historiskt, som
Vismann uppmärksammat, inte alltid varit gjord av papper. 101 I sin
studie av den indiska byråkratiska apparaten runt år 1900 tar
historikern Patrick Joyce akten som utgångspunkt för att undersöka
”den byråkratiska auktoritetens systemiska och självrefererande
natur”. Akten är här både en teknologi för att hantera och
producera kunskap, och ett kontrollinstrument som övervakar såväl
institutionen i sig som det medborgeliga subjektet. 102 Det finns
alltså en dubbel riktning i mediets funktioner: det gör att staten
både kontrollerar och kontrolleras. I ett annat arbete skriver Joyce
att akten är den centrala enhet genom vilken staten samlar information
och producerar kunskap. De materiella förutsättningarna
för denna insamling och bearbetning är avgörande för vad som
inkluderas och vad som utelämnas, och hur ett ärendes historia
organiseras temporalt och spatialt. 103 I studier av mer samtida fenomen
har Bruno Latour med etnografisk metod följt skapandet av
akter i den franska högsta domstolen. 104
(Durham: Duke University Press, 2014).
100. Bonnie Mak, How the page matters (Toronto: University of Toronto
Press, 2011).
101. Vismann, Files.
102. Joyce, ”Filing the raj”, 111.
103. Patrick Joyce, The state of freedom: A social history of the British state since
1800 (Cambridge: Cambridge University Press, 2013), 162–163.
104. Bruno Latour, The making of law: An ethnography of the Conseil d’Etat