Järpvall

2. Ett rationellt format för en rationell värld 109
Pappersmediet gavs genom formatstandardiseringen potentialen
att ordna informationssystemet. Det primitiva och vilda skulle
motas, och ordning skulle skapas med verktyg från modernitetens
vetenskapliga rationalitet. I frågan om pappersformatens standardisering
kan man säga att industriell arbetsdelning (taylorism)
förenades med ett ordningsparadigm (trädgårdsstaten). I sin studie
av ”sidans” historia menar bokhistorikern Bonnie Mak att den
naturligtvis överför idéer, men viktigare kanske är att den påverkar
betydelsen av dessa idéer genom det specifika sätt som dessa blir
förkroppsligade på. 106 Överfört till formatfrågan bär formatet
med sig idén om sig självt från ingenjörer och kontorsorganisatörer
till konsumenter: A4 ”förkroppsligar” idén om sin rationalitet. I
och med standardiseringen gick papper från att vara ett enkelt
bärande underlag för text till att bli en del av ett system, ett system
som det var en viktig del i att forma. Kontorspapperets form var
inte längre utan betydelse utan dess yta utgjorde en fixpunkt i ett
större sammanhang. Detta innebär att papperet i sig blev betydelsebärande,
alldeles oavsett sitt textmässiga innehåll. Fastställandet
av standarddokumentet sis 735001 utgjorde slutpunkten för
de batten i formatfrågan men också en början på själva standardiseringen.
107 När formatstandarden väl var på plats kunde fler
standarder utformas, som byggde på detta element i kommunikationssystemet.
Kort sagt standarden materialiserades. Om detta
handlar nästa kapitel.
106. Mak, How the page matters, 5.
107. Formatstandarden har sedan dess reviderats flera gånger. Första
gången redan 1952 då den bytte namn till ”Pappersformat: Blanketter och
lösblad” (sis 731601).