Svärd och Trolldom ERGELDIA 061207.indd

More documents

Recommendations

Info

XII 202 S P E L V Ä R L D E N E R G E L D I A förtryckt minoritet. Ardyrerna har en mycket rik och exotisk kultur baserad på historiska händelser från årtusenden tillbaka. Drakens folk, maerthárim, lever i en liten enklav inuti det Dômiska storkejsardömet, i Akaravias rike, som ligger på ruinerna av det en gång så mäktiga Iphrigiska magikratet. De är ett folk av mystiker med ett märkligt slavsamhälle styrt av mäktiga magikerfurstar. Maerhári anses vara ett stort hot mot kejsardömet men de behärskar den enda större guldgruvan i hela Ergeldia, som ligger mitt i deras rike, vilket gjort att riskerna vid en öppen konfl ikt anses vara för stora för att tas. Halasturerna, eller den Svarta isens folk är ett vildsint och brutalt folk som lever i de Norra Ödemarkerna. De dyrkar den Svarta isen, en manifestation av den olycksbådande demoniska kraften som är nordpolens isslätters absoluta härskare. Halasturerna klarar av den extrema kylan och överlever där svagare sydlänningar går under. Samtliga ur det forna blodet har svart hår och gröna ögon. Halasturerna i norr har dessutom extremt ljus hy, där man nästan ser blodådrorna under huden. VÄSTATURER Västaturernas folk är den största mänskliga folkgrupp som lever i västra Ergeldia på den stora Aturön, väster om Aturspickan. Hela ön upptas av den feodala monarkin Erionn, som styrs från huvudstaden Korleas. I norra delarna av kungadömet, i det höglänta Julien lever de julliska klansmännen i mindre byar och städer. De har en komplicerad samhällsstruktur baserad runt klaner, med hundratals eller till och med tusentals medlemmar i en enskild klan. Jullerna erkänner frigernas politiska överlägsenhet i kungadömet men har generellt sätt lite till övers för sina sydliga bröder. Den typiske jullen är lång med blont eller ljusbrunt hår och blå ögon. Kvinnorna är endast något kortare och föredrar långa vida klänningar i ljusa färger och med ett utsirat midjebälte. Frigerna lever i de centrala delarna av kungadömet, främst i lågländerna som omger den stora Gråmarkssjön. De är kungadömets härskarfolk, tack vare sitt antal och sin militära traditionellt starka styrka. Frigerna är mycket religiösa med en hårdför tolkning av den Endes lära. Kardinalen i Kisi, kungadömets spirituella ledare har fördömt onödigt skratt och alla nöjen som inte innefattar religionen. Således har prästerskapet ett enormt infl ytande i den vanlige frigerns liv. Många främlingar har kallat frigerna ett humorlöst folk, men det är inte hela sanningen, en frig anser att det visst fi nns saker att skratta åt men i Världsfallets spår är det viktigare att vårda själen än att roa korkade utlänningar. Frigerna har brunt hår och blå eller bruna ögon. De dunniska bönderna lever i södra delarna av Atur, i Dunnenmark. De är ett landsbygdsfolk med nära relation och respekt för naturen. De är rätt vidskepliga på ett lättlantligt sätt, vilket föranlett andra folk att föraktfullt kalla dem ”okunniga bönder”. Men då dunnerna är reserverade i sina kontakter med främlingar är deras väletablerade diskurs och fi losofi ska traditioner relativt okända. De dunniska folket är mörkare än sina nordligare bröder, med svart eller mörkbrunt hår och bruna ögon. De är ganska korta men är för det mesta kraftigare byggda. ANDRA MÄNSKLIGA BAKGRUNDER Det fi nns ett fl ertal andra mänskliga kulturer som inte beskrivs här, som till exempel sjöfolket scypter, tamyrerna, tjugierna, de sterdiska nomaderna och det ramiriska ökenfolket, som några få exempel. De kommer att beskrivas i framtida produkter. GRÅMÄN Gråmännen, eller yrch, som de själva kallar sig, är en tynande humanoid ras. Skapade för årtusenden sedan för att bekämpa kaos under de mörka härtågens tid besitter de fortfarande många grymma och krigiska drag. Yrch är sedan urminnes tider uppdelade i sju blodslinjer, som i sin tur är uppdelade i en myriad stammar. Varje blodslinje (eller ätt) motsvarar enligt traditionen en av de sju Imatara som off rade sig för att frambringa en linje yrch i kampen mot Mörkerherrarna. Det fi nns både utseendemässiga och kynnemässiga skillnader mellan blodslinjerna som i alla fall gråmännen själva anser härstamma från de olika urfädren. De Ergeldiska gråmännen ur blodslinjen Krmjudeku är allt som oftast accepterade i de fl esta samhällen utanför den Endes union. De fi nns i fl era av människornas länder, men har behållit sina särdrag, även om man försökt anpassa sig till de mänskliga samhällena. I Dômiska Storkejsardömet tillåts gråmän ur blodslinjen Krmjudeku att leva och verka. De lever i Nimbiens bergstrakter, i Andir och i rikets större städer. Det lever representanter ur sammanlagt 29 stammar ur Krmjudekus blodslinje i riket, de fl esta sysselsatta som krigare eller vakter, men en hel del arbetar som köpmän. I Andir dominerar gråmännen handeln inom området. Krmjudeku återfi nns också längre norrut i Vadien och i Farien, men populationen är mycket mindre än i Andir och västra Nimbien. I Nordiska förenade kungadömena lever gråmännen uppe i bergstrakterna i egnas städer. De räknas
S V Ä R D O C H T R O L L D O M : E R G E L D I A in i befolkningen och stället upp i krissituationer, men annars lever de sitt eget liv åtskilt från dormanerna. Gråmännen ur Krmjudekus blodslinje är hedervärda och ärliga i sitt uppträdande. De är snara till vrede men också snara till skratt. Gråmännen lever i nuet, och försöker dra nytta av situationen just nu, snarare än att planera framåt. Gråmän är ofta muskulösa och smidiga med mänskliga drag. De har mycket tydliga hörntänder i underkäken och ofta ett rejält underbett. Håret är ofta svart eller grått och risigt, och bärs ofta i en mängd toviga fl ätor. Deras naglar är svarta och krökta och liknar klor. Huden är grov och lite fj ällig, och grå till färgen. Den exakta nyansen är individuell, men allt från nästan svart till ljust beigegul har noterats. Krmjudeku är längre än den genomsnitslige människan, och mycket muskulösare. Männen är drygt 200 cm och kvinnorna runt 190 cm. De väger drygt 120 kg respektive 90kg. De klär sig ofta snyggt och prydligt. De lever länge, i ungefär 130-150 år. Gråmännens religiösa liv är baserat på sägnerna och myterna om Imatara och halvgudarna Avatara. De vördar sin långa tradition och sitt mytiska ursprung i sånger och ritualer. Gråmännens sociala liv är uppbyggda runt begreppet heder, det fi nns mycket få gråmän som är direkt kriminella. Många föredrar krigiska yrken, men många är också köpmän och handlare. Krmjudeku är den blodslinje som kommer bäst överens med människan, och ett relativt stort antal lever i mänskliga samhällen. De fl esta anser att gråmän är ärliga förhandlare, och tyvärr har många dragit nytta av deras oförmåga att handla svekfullt. Gråmännen följer normalt den namntradition som gäller där de lever. Av någon anledning tycks gråmännen av Krmjudeku föredra namn på naturfenomen. KHORNOMITER I tidernas begynnelse levde fyra urfolken sida vid sida, men okända händelser skiljde dem åt. Yarnas folk (människorna) slog sig ner på de stora slättmarkerna och i kustländerna. Lohimmars folk tog sig österut till haven, och tundrinas folk drog sig tillbaka till de stora skogarna och den obefolkade vildmarken. Khornomas stolta folk utforskade världens gruvor och grottor under de stora bergskedjorna och grävde ut enorma grottkungariken. Khornomiterna är uppdelade i 11 större och runt 180 mindre klaner. De mindre klanerna lever i många fall tillsammans med några av de större, eller gått samman i unioner. De ergeldiska khornomiterna lever i två större bosättningar, i södra delarna av Toriakkedjan ligger riket Cishen, och i Th anloniska bergen ligger riket Osh. Båda dessa samhällen tillhör den näst största klanen Ishitar. Den största khornomitklanen heter Tishomrou, vars bosättningar ligger i Agoronderna i Althin (Sarbata heter den tredje största klanen, härrörande i norra Faloth och i Ura. De utmärks främst av sin gulbruna hy och sitt raka svarta hår). Det khornomitiska samhället är väldigt hierarkiskt och baserat runt ett kastväsende. Nyckelorden är ära och tradition, de strikt reglerade sociala kasten är samhällets grundfundament. Alla khornomiter svär trohet till sina ledare och saken när inträder i vuxenvärlden, och samhället kräver alltid det bästa från sin befolkning. Att revoltera mot lagarna är inte bara upprörande och störande utan anses också vara ett hot mot hela samhället. Därför straff as brottslinga mycket hårt, antingen med döden eller med förvisning från bergssalarna (något de fl esta khornomiter vara ett straff värre än döden). Khornomiterna är märkbart kortare och kraftigare byggda än människor. Männen reser sig runt 140 cm från marken och väger mellan 60-70 kg. Kvinnorna är i snitt en decimeter kortare och väger 5-10kg mindre. Ishitarklanen har svart eller brunt hår och bruna eller blå djupt liggande ögon. Männen föredrar ett rejält helskägg och kvinnorna har sitt tjocka långa hår i en fl äta. De lever längre än människor, ungefär 90-100 år i genomsnitt. NÓRNERNA (LÄGRE NA’AN) Av alla folk som vandrar på Marelds jord är kanske na’an det säregnaste. Deras ursprung är höljt i dunkel även bland dem själva. Minnena har försvunnit i tidens glömska men vad de tror att de kommer ihåg är att de blev skapade på grund av ett särskilt syfte. Någon gång i forntiden kom de till Ergeldia i stora mäktiga skepp från väster. De är en härskarras överlägsna andra, födda att styra och erövra. Na’an är egentligen inte levande i ordets rätta bemärkelse, snarare kan de ses som övernaturliga väsen med en stark magisk talang. De verkar inte åldras fysiskt eller påverkas av några kända sjukdomar eller gift, men de saknar också en naturlig reproduktionsförmåga och kan inte få någon äkta avkomma i världen. Endast genom att beblanda sig med någon av mensch ättlingar kan de få barn, vilka saknar en del av na’nas överlägsna förmågor. Dessa ättlingar kallas för nórner, eller ibland lägre na’an. De är av andra generationen, barn till en sann na’an och en människa. Nórnerna är nästan två meter långa, med ljusa, nästan skimrande ögon, vackra anleten och skinande hår. De 203 XII
Page 2 and 3:
I 2 FÖRORD: Att spela rollspel är
Page 4 and 5:
I 4 I N T R O D U K T I O N : V Ä
Page 6 and 7:
Page 8 and 9:
Page 10 and 11:
Page 12 and 13:
Page 14 and 15:
II 14 R O L L S P E L E T S R E G L
Page 16 and 17:
III 16 Att A T T skapa S K A P A Ee
Page 18 and 19:
III 18 A T T S K A P A E N R O L L
Page 20 and 21:
III 20 LANDSBYGDSBEFOLKNING Landsby
Page 22 and 23:
III 22 ARKETYP A T T S K A P A E N
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Page 36 and 37:
IV 36 Utrustning U T R U S T N I N
Page 38 and 39:
IV 38 U T R U S T N I N G ENHANDSFA
Page 40 and 41:
IV 40 TABELL 22. SKÖLDAR KRYMSLÄG
Page 42 and 43:
V 42 BARD A R K E T Y P E R Barden
Page 44 and 45:
V 44 KRIGARE A R K E T Y P E R Krig
Page 46 and 47:
V 46 LÄRD DEN LÄRDES EGEN- SKAPSM
Page 48 and 49:
V 48 RIDDARE RIDDARENS EGENSKAPS- M
Page 50 and 51:
V EGENSKAPS MODIFIKATIONER: RÖR +1
Page 52 and 53:
V 52 ÄDLING Samhällets styrande k
Page 54 and 55:
VI 54 F Ä R D I G H E T E R han v
Page 56 and 57:
VI 56 VANLIGA FÄRDIGHETER DANS (R
Page 58 and 59:
VI 58 BALSAMERING (MOT) Balsamering
Page 60 and 61:
VI 60 THAUMATURGI Th aumaturgerna k
Page 62 and 63:
VI 62 höjd, dels att hoppa upp til
Page 64 and 65:
VI 64 både mindre och större rör
Page 66 and 67:
VI 66 kaiska symbolerna, och har oc
Page 68 and 69:
VI 68 med andra kulturer. Rollperso
Page 70 and 71:
VI 70 nens fl ora och fauna. Exempe
Page 72 and 73:
VI 72 TEKNIKER ADRENERG DUCKNING Ko
Page 74 and 75:
VI 74 F Ä R D I G H E T E R Låsan
Page 76 and 77:
VI 76 ett sätt som resulterar i s
Page 78 and 79:
VI 78 STRID MED VAPEN OCH SKÖLD Ko
Page 80 and 81:
VII 80 ÄVENTYR K Ä R N R E G L E
Page 82 and 83:
VII 82 K Ä R N R E G L E R : H A N
Page 84 and 85:
VII 84 (Öp1T6) samt ev. modifi kat
Page 86 and 87:
VII 86 K Ä R N R E G L E R : S T R
Page 88 and 89:
Page 90 and 91:
VII 90 FÖRSVARSHANDLINGAR PARERA M
Page 92 and 93:
Page 94 and 95:
VII 94 HJÄLMAR K Ä R N R E G L E
Page 96 and 97:
VII 96 SÄRSKILDA VAPEN BLÅSRÖR K
Page 98 and 99:
VII 98 TABELL 36.2. FUMMELTABELL F
Page 100 and 101:
VII 100 K Ä R N R E G L E R : S K
Page 102 and 103:
VII 102 GIFT K Ä R N R E G L E R :
Page 104 and 105:
VII 104 K Ä R N R E G L E R : E R
Page 106 and 107:
VIII 106 Magi M A G I och O C H Bbe
Page 108 and 109:
VIII 108 M A G I O C H B E S V Ä R
Page 110 and 111:
Page 112 and 113:
VIII 112 VILJESTYRKA M A G I O C H
Page 114 and 115:
VIII 114 KÄNNA MAGI M A G I O C H
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
VIII 118 TABELL 43.7. BESVÄRJELSER
Page 120 and 121:
VIII 120 förbannelser. M A G I O C
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
VIII 126 DÖLJA PORTAL (5) M A G I
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
VIII 130 FRID (7) M A G I O C H B E
Page 132 and 133:
VIII 132 FÖRSTENING/HÄVA FÖRSTEN
Page 134 and 135:
VIII 134 GHÛLENS BERÖRING (3)* M
Page 136 and 137:
Page 138 and 139:
Page 140 and 141:
Page 142 and 143:
VIII 142 PORTAL (8) M A G I O C H B
Page 144 and 145:
Page 146 and 147:
VIII 146 2 (2) Motsvarande en tänd
Page 148 and 149:
VIII 148 STYRKT (4) M A G I O C H B
Page 150 and 151:
VIII 150 TRÄDVAKT (8) M A G I O C
Page 152 and 153: VIII 152 M A G I O C H B E S V Ä R
Page 154 and 155: VIII 154 ÅRETS SKÖRD (9) M A G I
Page 156 and 157: IX 156 SKRÄCK K A M P A N J R E G
Page 158 and 159: IX 158 K A M P A N J R E G L E R :
Page 160 and 161: IX 160 K A M P A N J R E G L E R :
Page 162 and 163: X 162 K A M P A N J R E G L E R : S
Page 170 and 171: XI 170 Bestiarium B E S T I A R I U
Page 172 and 173: XI 172 SEKUNDÄRA EGENSKAPER HOS VA
Page 174 and 175: XI 174 B E S T I A R I U M ERGELDIS
Page 176 and 177: XI 176 väljer de svagaste individe
Page 178 and 179: XI 178 LOHIMMAR Egenskaper STY: 3T6
Page 180 and 181: XI 180 RESAR B E S T I A R I U M En
Page 182 and 183: XI 182 B E S T I A R I U M Ergeldia
Page 184 and 185: XI 184 B E S T I A R I U M DRA LIVS
Page 186 and 187: XI 186 B E S T I A R I U M fylls. O
Page 188 and 189: XI 188 B E S T I A R I U M SINNESST
Page 190 and 191: XI 190 B E S T I A R I U M som besk
Page 192 and 193: XI 192 B E S T I A R I U M nästan
Page 194 and 195: XI 194 THAUMATURGISKA VARELSER B E
Page 196 and 197: XI 196 helt innan den ger skada på
Page 198 and 199: XII 198 ERGELDIA S P E L V Ä R L D
Page 200 and 201: XII 200 S P E L V Ä R L D E N E R
Page 216 and 217: XII 216 TIDERÄKNING S P E L V Ä R
Page 218 and 219: XII 218 VÄRLDSFALLET S P E L V Ä
Page 220 and 221: XIII 220 Ä V E N T Y R : M I D S O
Page 224 and 225: XIII 224 1T100 Möte Ä V E N T Y R
Page 226 and 227: XIII 226 KLIPPSTADEN Ä V E N T Y R
Page 228 and 229: XIII 228 SCEN 4: SVIDNIK Ä V E N T
Page 238 and 239: XIII 238 6. ARKAD Ä V E N T Y R :
Page 240: 240
show all

Svärd och Trolldom ERGELDIA 061207.indd

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?