Svärd och Trolldom ERGELDIA 061207.indd

More documents

Recommendations

Info

XII 204 S P E L V Ä R L D E N E R G E L D I A är mycket konservativt lagda och ser utveckling och förändring som något skrämmande och konstigt. Nórnerna har ett despotiskt drag och vill ha starka ledare att följa. Samhället präglas av ära och upphöjdhet, och uppoff rande för ledarna. Nórnerna respekterar styrka och lyder förutsättningslöst en stark kraft. De är mycket disciplinerade men inte särskilt nytänkande, och misstror kompromisslöst alla nya företeelser och idéer. Endast erfarenheten genom ålder hos ett fenomen visas respekt. De är inte odödliga men lever mycket långa liv, ibland uppemot 1000 år. Nórnerna lever i Skogsriket i norra Ergeldia, i vildmarkerna mellan Farien och Tasanien. Mindre grupper kan också fi nnas runt om på kontinentens mer öde platser. Nórnernas rike i Vita skogen i Vordurien är kanske deras största rike utanför Skogsriket. Rykten säger att ett större antal nórner lever i Norra Ödemarkerna, men ingen har hittills kunnat bekräfta detta. Nórnerna har endast mindre kontakter med de andra raserna. De anser att de andra folken är svekfulla och utan ära, och kan inte betros några viktigare frågor. EN ÖVERBLICK ÖVER ERGELDIAS LÄNDER Kontinenten Ergeldia sträcker sig från frusna isvidder i norr till torra stäpper och heta öknar i söder. Norrut gränsar Ergelida till Kharmanyacas iskalla vidder där endast de tuff aste orkar trotsa den stränga kylan. I väster ligger Västerhavets vida ocean och i öster löper den mäktiga Toriakkedjans skyhöga bergstoppar från norr till söder, och ligger som en massiv mur mot länderna öster om Ergeldia. I söder ligger det varma Ederiska havet, vars vältrafi kerade farleder och piratfyllda vatten en gång varit en förutsättning för den civiliserade världens uppkomst. Västra Ergeldia är splittrad i två delar, åtskilda av den grunda men fi skrika Atursprickan. Denna breda kanal är egentligen resterna av de en gång så stolta Aturbergen som rämnade samman när kontinenten klövs itu under Världsfallet för femtonhundra år sedan, som innebar början på den Femte bokens åldrar. Grovt sett kan Västermark, som Ergeldia ibland kallas bland vanligt folk, delas in i tio större regioner: Kharmanyaca, Dorma, Tamyr, Gråländerna, Ched Th anlon, Centralländerna, Atur, Ederia, Paldoria och Östländerna. KHARMANYACA Längst upp i norr ligger Kharmanyaca, Den eviga isens land, ett enormt vidsträckt område som sträcker sig från nordpolens mitt hundratals mil söderut. Här härskar den eviga isen och de enda människoliknande folk som befolkar dessa frusna vidder är de grymma isbarbarerna. Få människor sätter sin fot här och ännu färre återvänder från en dylik resa. Isen sträcker sig ner till Dormahalvön och Frusna havet, som avgränsar Ergeldia från de eviga isarna. Vid nordpolen reser sig ett enormt citadell i svart is och sten mot skyn. Här härskar Ca’el, också kallad Skuggan i norr, Mörkrets prins, den Svarta isens herre och Skymningens härskare, över sina otaliga legioner med ondskefulla varelser av vitt skilda slag. Än så länge har han inte släppt lös sina härskaror över Ergeldia men de fl esta bedömare är övertygade om att det någon gång i framtid kommer att ske. Blotta antydan om en sådan händelse får Ergeldias härskare att ligga sömnlösa. DORMA I nordväst, norr om Grå havet ligger den stora Dormahalvön kant i kant med Kharmanyacas istäcke. Dorma är en höglänt och skogstäckt halvö vars centrala delar domineras av de tre karga bergskedjor som präglar halvöns topografi – Sillidjabergen, Dormanderna och Drakbergen. De utgör den naturliga gränsen gräns mellan Norra ödemarkerna, och nord-
S V Ä R D O C H T R O L L D O M : E R G E L D I A ergeldias mer gästvänliga länder. Bergstopparna når på sina ställen uppemot 5000 meter och utgör en naturlig barriär för väder och vind. Under riktigt bistra vintrar, när snön sträcker sig ner ända till Ederiska havet, brukar isbarbarerna ta vägen genom dessa pass för att plundra södern. Genom historien har många härskare försökt bygga murar och befästningar mot norr, men har alltid slutat i att naturens krafter raserat dessa försök. Den enda hittills bestående uppförda befästningen är den uråldriga mur som går mellan bergskedjan Dormandernas västra utlöpare och havet, men den är inte uppförd av någon nutida makt. Muren är ett arkitektoniskt mästerverk; den är drygt 30 manslängder hög och gjord i en glasaktig svart sten som motstått alla försök till åverkan. Norra delen av Dormahalvön är en höglänt tundra, ett frostbitet skogslandskap kallad Norra ödemarkerna där små knotiga träd och buskar uthärdar de kalla nordanvindarna som sveper ner över dessa nästan helt obebodda marker. Norra ödemarkerna omgärdas av mystiska berättelser om märkliga väsen som lever av kylan i luften, och om mystiska folkslag som rider på vinden genom landen i sin jakt på själar. Här lever halasturernas uråldriga nomadfolk sina hårda liv i midnattssolens bleka sken. Under sina räder söderut har Ergeldias sydligare folk fått en försmak av deras hårda och mörka kultur och fått känna på deras vildsinthet och skicklighet i strid. Närheten till nordpolen och dess härskare har satt sin prägel på den halasturiska kulturen och många halasturer dyrkar Ca’el, den svarta isen och den eviga skymningen. I Drakbergen i östra Dorma lever de mäktiga drakarna, av vilka Ergeldia i dag endast hyser ett fåtal förkrympta individer, långt från sin forna storhet. De bryr sig föga om människornas och de andra folkens strävanden, och Ca’el och hans ondskefulla härskaror ses på med irritation, ungefär som ohyra. DEN VITA HÄXMÄSTARINNAN Sedan några år tillbaks har det viskats om en ny härskare i norr, en underskön kvinna med stor makt och visdom, alltid klädd i vit skrud, och med blek hy, korpsvart hår och lysande ögon. En efter en har nordens hövdingar, jarlar och kungar böjt knä för henne, och de som inte har fogat sig har snabbt besegrats i korta och blodiga slag både till sjöss och till lands, och de motvilliga har utrotats i alla släktled. Det sägs att den vita häxmästarinnan kan se långt bortom horisonten och rakt in i mäns själar. Hon styr enväldigt med mycket fast hand, och de som motsätter sig henne visas inte någon pardon. De som däremot tjänar henne väl får rika gåvor. Det sägs till och med att drakarna i Drakbergen tjänar henne, och att hon själv rider den stora isormen Umuthassaril, med hjälp av mäktig svartkonst och tre mäktiga magiska föremål från forntiden. GRÅLÄNDERNA Söder om Dorma och öster om Grå havet ligger de något mer beboeliga Gråländerna, vars hedlandskap och skogar skyddas från de värsta stormarna av Dormahalvöns berg. Trots detta kan vintrarna fortfarande vara så stränga att hela Grå havet fryser igen, och snön når ner till Th anloniska bergen i södra Ergeldia. I norra delen av Gråländerna ligger ett land inklämt mellan fl oderna Wiapr och Nordvattnet, som traditionellt kallats Czarnya – Svartmarkerna, efter den mörka mylla som fyller dess jord. Idag kallas landet för Skräckfurstens rike efter den mäktige svartkonstnär som härskar över dess vidder. Det mäktiga Dômiska storkejsardömet har erövrat stora delar av Gråländernas riken söder om Czarnya. Länderna Vadien, Nicomorgred, Galad och Farien ingår alla i storkejsardömet som provinser. Den dômiska makten är dock relativt svag i dessa länder. Endast i de större städerna eller i närheten av större dômiska garnisoner följer man de kejserliga påbuden, annars sköter befolkningen sina liv på traditionellt vis. Vadiens vindpinade högländer är Dômiska storkejsardömets nordligaste provins, glest befolkad av de hårdföra och brutala vadierna. Huvudnäringar är främst fi ske och vallning. I det inre av Vadiens hedar sägs människoätande vargmänniskor leva och lockande dimjungfrur svävar över hedarna i sin jakt på människosjälar. Vadiens sydgräns utgörs av den stora Gråfl oden som är regionens livsnerv. Den rinner från bergen i Norra skogarna västerut via Nicomorgred öster om Vadien, ut i Grå havet. 205 XII
Page 2 and 3:
I 2 FÖRORD: Att spela rollspel är
Page 4 and 5:
I 4 I N T R O D U K T I O N : V Ä
Page 6 and 7:
Page 8 and 9:
Page 10 and 11:
Page 12 and 13:
Page 14 and 15:
II 14 R O L L S P E L E T S R E G L
Page 16 and 17:
III 16 Att A T T skapa S K A P A Ee
Page 18 and 19:
III 18 A T T S K A P A E N R O L L
Page 20 and 21:
III 20 LANDSBYGDSBEFOLKNING Landsby
Page 22 and 23:
III 22 ARKETYP A T T S K A P A E N
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Page 36 and 37:
IV 36 Utrustning U T R U S T N I N
Page 38 and 39:
IV 38 U T R U S T N I N G ENHANDSFA
Page 40 and 41:
IV 40 TABELL 22. SKÖLDAR KRYMSLÄG
Page 42 and 43:
V 42 BARD A R K E T Y P E R Barden
Page 44 and 45:
V 44 KRIGARE A R K E T Y P E R Krig
Page 46 and 47:
V 46 LÄRD DEN LÄRDES EGEN- SKAPSM
Page 48 and 49:
V 48 RIDDARE RIDDARENS EGENSKAPS- M
Page 50 and 51:
V EGENSKAPS MODIFIKATIONER: RÖR +1
Page 52 and 53:
V 52 ÄDLING Samhällets styrande k
Page 54 and 55:
VI 54 F Ä R D I G H E T E R han v
Page 56 and 57:
VI 56 VANLIGA FÄRDIGHETER DANS (R
Page 58 and 59:
VI 58 BALSAMERING (MOT) Balsamering
Page 60 and 61:
VI 60 THAUMATURGI Th aumaturgerna k
Page 62 and 63:
VI 62 höjd, dels att hoppa upp til
Page 64 and 65:
VI 64 både mindre och större rör
Page 66 and 67:
VI 66 kaiska symbolerna, och har oc
Page 68 and 69:
VI 68 med andra kulturer. Rollperso
Page 70 and 71:
VI 70 nens fl ora och fauna. Exempe
Page 72 and 73:
VI 72 TEKNIKER ADRENERG DUCKNING Ko
Page 74 and 75:
VI 74 F Ä R D I G H E T E R Låsan
Page 76 and 77:
VI 76 ett sätt som resulterar i s
Page 78 and 79:
VI 78 STRID MED VAPEN OCH SKÖLD Ko
Page 80 and 81:
VII 80 ÄVENTYR K Ä R N R E G L E
Page 82 and 83:
VII 82 K Ä R N R E G L E R : H A N
Page 84 and 85:
VII 84 (Öp1T6) samt ev. modifi kat
Page 86 and 87:
VII 86 K Ä R N R E G L E R : S T R
Page 88 and 89:
Page 90 and 91:
VII 90 FÖRSVARSHANDLINGAR PARERA M
Page 92 and 93:
Page 94 and 95:
VII 94 HJÄLMAR K Ä R N R E G L E
Page 96 and 97:
VII 96 SÄRSKILDA VAPEN BLÅSRÖR K
Page 98 and 99:
VII 98 TABELL 36.2. FUMMELTABELL F
Page 100 and 101:
VII 100 K Ä R N R E G L E R : S K
Page 102 and 103:
VII 102 GIFT K Ä R N R E G L E R :
Page 104 and 105:
VII 104 K Ä R N R E G L E R : E R
Page 106 and 107:
VIII 106 Magi M A G I och O C H Bbe
Page 108 and 109:
VIII 108 M A G I O C H B E S V Ä R
Page 110 and 111:
Page 112 and 113:
VIII 112 VILJESTYRKA M A G I O C H
Page 114 and 115:
VIII 114 KÄNNA MAGI M A G I O C H
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
VIII 118 TABELL 43.7. BESVÄRJELSER
Page 120 and 121:
VIII 120 förbannelser. M A G I O C
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
VIII 126 DÖLJA PORTAL (5) M A G I
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
VIII 130 FRID (7) M A G I O C H B E
Page 132 and 133:
VIII 132 FÖRSTENING/HÄVA FÖRSTEN
Page 134 and 135:
VIII 134 GHÛLENS BERÖRING (3)* M
Page 136 and 137:
Page 138 and 139:
Page 140 and 141:
Page 142 and 143:
VIII 142 PORTAL (8) M A G I O C H B
Page 144 and 145:
Page 146 and 147:
VIII 146 2 (2) Motsvarande en tänd
Page 148 and 149:
VIII 148 STYRKT (4) M A G I O C H B
Page 150 and 151:
VIII 150 TRÄDVAKT (8) M A G I O C
Page 152 and 153:
Page 154 and 155: VIII 154 ÅRETS SKÖRD (9) M A G I
Page 156 and 157: IX 156 SKRÄCK K A M P A N J R E G
Page 158 and 159: IX 158 K A M P A N J R E G L E R :
Page 160 and 161: IX 160 K A M P A N J R E G L E R :
Page 162 and 163: X 162 K A M P A N J R E G L E R : S
Page 170 and 171: XI 170 Bestiarium B E S T I A R I U
Page 172 and 173: XI 172 SEKUNDÄRA EGENSKAPER HOS VA
Page 174 and 175: XI 174 B E S T I A R I U M ERGELDIS
Page 176 and 177: XI 176 väljer de svagaste individe
Page 178 and 179: XI 178 LOHIMMAR Egenskaper STY: 3T6
Page 180 and 181: XI 180 RESAR B E S T I A R I U M En
Page 182 and 183: XI 182 B E S T I A R I U M Ergeldia
Page 184 and 185: XI 184 B E S T I A R I U M DRA LIVS
Page 186 and 187: XI 186 B E S T I A R I U M fylls. O
Page 188 and 189: XI 188 B E S T I A R I U M SINNESST
Page 190 and 191: XI 190 B E S T I A R I U M som besk
Page 192 and 193: XI 192 B E S T I A R I U M nästan
Page 194 and 195: XI 194 THAUMATURGISKA VARELSER B E
Page 196 and 197: XI 196 helt innan den ger skada på
Page 198 and 199: XII 198 ERGELDIA S P E L V Ä R L D
Page 200 and 201: XII 200 S P E L V Ä R L D E N E R
Page 216 and 217: XII 216 TIDERÄKNING S P E L V Ä R
Page 218 and 219: XII 218 VÄRLDSFALLET S P E L V Ä
Page 220 and 221: XIII 220 Ä V E N T Y R : M I D S O
Page 224 and 225: XIII 224 1T100 Möte Ä V E N T Y R
Page 226 and 227: XIII 226 KLIPPSTADEN Ä V E N T Y R
Page 228 and 229: XIII 228 SCEN 4: SVIDNIK Ä V E N T
Page 238 and 239: XIII 238 6. ARKAD Ä V E N T Y R :
Page 240: 240
show all

Svärd och Trolldom ERGELDIA 061207.indd

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?