Svärd och Trolldom ERGELDIA 061207.indd

V lkommen till Ergeldia
Det är nu slutet av Björnens ålder enligt den femte och sista av Nexuskodexens
böcker. Endast ett kapitel av profetian återstår, den ålder som
komma skall och kallas Serpentens Ålder. Nästan femton århundraden
har förfl utit sedan Världsfallet, ett tjog mansåldrar av armod, krig,
nöd, slit och off er, men också av ärofyllda hjältedåd, omöjliga segrar,
kärlek och hopp. Femton århundraden under vilka Ergeldias folk
har kämpat förtvivlat för sin överlevnad på kontinentens brutna
landmassor. Sakta har människornas folk tagit tillbaka vildmarkens
gäld och bekämpat dess onämnbara faror, och skapat
sina mäktiga riken i norr, syd, väst och öst. Under stor möda har
khornomas folk gröpt ur de massiva bergskedjorna och skapat sina
fantastiska grottriken under bergens höga tinnar. Nórnernas folk
lever sina till synes odödliga liv i utkanten av världen, på de
platser där ingen annan vågar utmana deras herravälde. Men
överallt där folken är få och armodet stort kräver naturen
tillbaka sin skuld och nöter sakta ner civilisationens spår.
Ergeldia kallas de länder som för dess invånare är
världens centrum, en skådeplats för storskaliga intriger,
politiskt maktspel, religiösa stridigheter, sociala
motsättningar, krig och erövringar. En plats där den
enskilda människan är underställd de stora skeendena,
men med tur och stark vilja kanske kan förändra
sin framtid till det bättre. Ergeldia är en synnerligen
levande plats, en plats för ädelmod, tapperhet och
off ervilja, men likväl i bakgrunden en plats
för skumraskaff ärer, bedrägeri och ond
bråd död, liksom en plats för romantik
och stilla kontemplation över varat
och livet. Kort sagt, Ergeldia härbärgerar
människans alla sidor,
både de mörka och de ljusa,
och som det oftast blir dominerar
de dåliga sidorna de
övergripande händelserna,
medan man får leta bland
enskilda människor för att
hitta de goda. Precis som i
vår värld vill de fl esta människor
gott, men summan av
allas gärningar tycks ändå
få en bitter smak, ett drag
av cynism och krasshet,
där rikedom och makt är
viktigare än barmhärtighet
och medmänsklighet. Det kan kanske
krävas en del för att upptäcka Ergeldias skönhet,
fj ärran från de stora städernas smutsiga gränder, slagfältens
blodiga vansinne och de fasansfulla resterna
efter bestmäns härjningar. Skogen av riggar i Scyptes
hamn, som sträcker ut sig en halvannan mil med scyptiska
bergen framför sig och det Ederiska havets blå
3
I