Ekologi, skog och miljö - Epsilon Open Archive - Sveriges ...

skogsvård och ta hänsyn till miljön. Skogspolitiken och särskilt lagstiftningen har
en betydelsefull roll i detta sammanhang. Den har i sin tur påverkats av den
allmänpolitiska och ekonomiska situationen i landet samt skogsindustrins tekniska
och ekonomiska utveckling. Faktorernas styrka varierar starkt mellan
tidsperioderna.
Metoden gör det också lättare att komma till rätta med myter och missförstånd,
och att lägga fram orsakssammanhang som tidigare förbigåtts. Filosofen Georg
Henrik von Wright anser att det är bättre att använda begreppet motiv i stället
för orsak. I ett ämne som historia finns nämligen ingen lagbunden orsak-verkan
som i naturvetenskapen. I den ”härva av omständigheter” som vanligen anses
vara orsaker till historiska händelser finner vi i stället motiv, anledningar, syften
med mera. Man kan därför säga att ju mer vi vet om människors motiv för sitt
handlande och omständigheterna kring detta, desto bättre förstår vi vad som
hänt.
Var och en av de nämnda faktorerna har i ett första steg studerats separat. I
nästa steg har sambandet och eventuell samvariationen mellan dessa analyserats.
Häri ingår bland annat att utreda i vilken mån det praktiska skogsbruket vid
omsorgen om miljön använt sig av tillgängliga forskningsrön inom ekologin. Under
berättelsens gång finns diskussioner och sammanfattningar inlagda. Detta har en
pedagogisk betydelse, eftersom det ger läsaren möjlighet att i direkt anslutning
till skildringen själv bedöma orsakerna till – eller enligt von Wright motiven bakom
– vissa händelser och företeelser, och pröva halten i framlagda diskussioner och
sammanfattningar. Det som skildras i kapitel 14 om miljöfrågorna, i kapitel 15
om skogsskötseln och i kapitel 16 om det uthålliga skogsbruket är effekten av de
nämnda omvärldsfaktorernas inflytande, och kan betraktas som sammanfattningar.
Att gå längre och presentera en slutsammanfattning är inte möjligt.
Till metodfrågan hör också att bestämma hur långt tillbaka i tiden man skall gå för
att få en tillfredsställande förklaring till miljöfrågornas behandling under senare
tid. Det är ganska vanligt i historieforskning, att det saknas en riktigt lämplig
starttid. Nästan alltid har det funnits föregångare, som i detta fall inom
naturvetenskapen och filosofin, vars upptäckter, teorier och tankar man byggt
vidare på. Flera skäl har talat för att gå tillbaka till 1700-talet, dels började en
modern naturvetenskap växa fram, dels har vissa av 1700-talets naturfilosofiska
uppfattningar levt kvar till våra dagar.
Dispositionsmässigt behandlas 1700-talet som en period. Därefter anpassas
periodindelningen till respektive ämne. De vetenskapsområden som behandlas –
den allmänna naturvetenskapen, ekologin, skogsvetenskapen, filosofin, konsten,
10