Ekologi, skog och miljö - Epsilon Open Archive - Sveriges ...

Sammanfattning
I undersökningen länkas skogsskötseln och miljöfrågorna samman med ekologins
utveckling. I förordet beskrivs de svårigheter och osäkerheter som möter
historieskrivaren, exempelvis bristen på uppgifter om skogsskötseln före 1950.
Även riskerna för subjektivitet i källorna och hos författaren måste beaktas. För
att minska utrymmet för subjektiva inslag har jag tillämpat metoden att vidga
orsakssammanhangen och undersökt hur ett antal omvärldsfaktorer påverkat
skogsskötseln och miljötänkandet, såsom filosofers, författares, konstnärers,
samhälldebattörers med fleras syn på naturen. Andra faktorer är de
kunskapsmässiga, ekonomiska och tekniska förutsättningarna för skogsägarnas
intresse och förmåga att bedriva skogsvård och ta hänsyn till miljön. Skogspolitiken
och särskilt lagstiftningen har en betydelsefull roll i detta sammanhang. Den har i
sin tur påverkats av den allmänpolitiska och ekonomiska situationen i landet samt
skogsindustrins tekniska och ekonomiska utveckling.
Under 1700-talet gjordes betydande framsteg inom några av ekologins
grundläggande ämnen. Främst gäller det Linnés klassifikations- och
nomenklatursystem, som har haft avgörande betydelse för ekologins utveckling.
Botaniker världen över fick ett gemensamt språk. Kemivetenskapens revolution
vid slutet av århundradet ledde bland annat till upptäckten av syret och fotosyntesen
samt vattnets kemiska sammansättning.
1700-talets naturalhistoria med uppdelning i sten-, växt- och djurriket ersattes
under 1800-talet av moderna forskningsområden. Nya, för ekologin
fundamentala rön gjordes inom växtgeografin, växtfysiologin, geologin, markläran
och mikrobiologin. Darwins utvecklingslära gav ekologin en ny grund att stå på.
Botaniken utvecklades till växtekologi av bland andra växtgeograferna Alexander
von Humboldt och Göran Wahlenberg, som studerade markens och klimatets
inflytande på växterna, samt Eugenius Warming, som i sina växtsamhällsstudier
beaktade växternas evolutionära anpassning till miljön.
Under 1900-talets första årtionden studerades mikroorganismernas inverkan på
jordmånen av Henrik Hesselman med flera. Från 1900-talets början har frågor
om växtsamhällens successioner och eventuella klimaxstadier stått mer eller mindre
i fokus för ett helt sekels forskning om mekanismerna vid vegetationsförändringar.
På 1930-talet lanserade Arthur Tansley begreppet ekosystem, vilket starkt
påverkade ekologernas syn på sin vetenskap. Det blev sedan Eugene Odum
som under 1950-talet ledde ekologforskningen in på studier av ekosystem.
223