Ekologi, skog och miljö - Epsilon Open Archive - Sveriges ...

af Ström visar sig vara väl insatt i skogsbiologin. Det framgår av hans instruktioner
om sådd och plantering. Vid planteringen bör man enligt af Ström uppta ca 60
centimeter vida och 30-45 centimeter djupa gropar. Dessa återfylls med
bottenjorden blandad med ”de sönderhackade öfversta grästorfvorne, att rötterne
vid nedsättningen icke strax nå denna jord. Derefter ifylles den öfre finare myllan
- - så att en kupa deraf formeras 3 till 6 tum öfer jordbrynet. I denna lösa myllan
göres derefter djupa och vida hål” för plantorna. Dessa hade dessförinnan odlats
1-2 år i plantskola och därefter 1-2 år i trädskola med beaktande av en god
rotutveckling med ”säkra rötter”.
Planteringen sker ungefär enligt principen för inversmarkberedning och plantering,
som presenterades som en nyhet under 1900-talets sista år (Örlander 1999).
Förutom de allmänna fördelar, som markberedning och högläggning kan medföra,
såsom minskade snytbaggeskador, mer värme, bättre vattentillgång, mindre
konkurrens från annan vegetation, erhålls en komposteringseffekt av det
nedmyllade humustäcket. Hans texter vittnar om en utomordentligt god känsla
för skogsodling, sannolikt till stor del förvärvad under arbetet i plant- och
trädskolorna för både barr- och lövträd.
Den största vikten lade af Ström vid naturlig föryngring, och de förutsättningar
han uppställde för en lyckad sådan motsvarar i hög grad de nutida: Tillräckligt
antal fröträd i lämplig ålder för fröproduktion, rätt tidpunkt att ställa fröträden i
förhållande till fröår, ”att fröna komma till myllan så att de genast kunna finna
näring för grodden, och att de är täckta af mull, löf eller barr - - samt att plantorne
fredas för kreaturs tramp och bete”.
Beträffande markberedning vid självföryngring, eller som af Ström uttrycker sig
”Jordens öppnande för att få mylla åt fröen”, föreslås flera sätt beroende på
marktillstånd och kostnader. En metod är försiktig bränning, när marken är fuktig
men riset torrt. Då skadas inte humusen av branden, utan är tvärtom nyttig, ”ty
askan göder marken” och fröna kommer ner och kan gro. På starkt gräsbunden
mark kompletteras bränningen med markberedning genom handhackning eller
harvning.
af Ström är mycket kritisk mot den allmänt förekommande svedjningen, det vill
säga bränning av skog för jordbruksändamål. ”När det är kändt att myllan är
förbrännelig — så ses klarligen, att denna method skall i längden förstöra jordens
fruktbarhet”. Stora fält i Västergötland ligger av detta skäl öde. I Småland är det
särskilt vanligt, att man fäller ”hela skogssträckor, och när skogen torkat, tända
eld på alltsammans”. Alternativ till bränning är markberedning med hackning eller
harvning. Den utförs under fröået, och när fröfallet ägt rum krattas eller harvas
fröna ned. Det sker alltså två markbehandlingsoperationer på hygget.
82