Ekologi, skog och miljö - Epsilon Open Archive - Sveriges ...

Situationen vid 2000-talets början
Acceptansen bland forskarna ökade ytterligare, när Mendels ärftlighetslagar togs
på allvar vid 1900-talets början, och Hugo de Vries lade fram sin mutationsteori
ungefär samtidigt. Omkring 1940 hade forskarna uppnått consensus om att man
förutom Darwins urvalsteori även skulle ta hänsyn till att det förekommer
språngvisa förändringar av arvsanlagen (Björn 2000). Detta kallades den
”moderna syntesen” (Mayr 2000).
Det mest omtalade motståndet mot darwinismen har förekommit i USA, med
flera rättsfall mot bland andra lärare som undervisat om utvecklingsläran. En
amerikansk politiker, William Jennings Bryan (1860–1925), tidigare
presidentkandidat och utrikesminister, stod 1925 på kristna fundamentalisters
sida som jurist i en rättegång i Tennesse mot en lärare som undervisat om
darwinismen. Motstånd förekommer fortfarande. Enligt Dag O. Hessen (1998)
säger nästan hälften av USA:s befolkning nej till darwinismen vid slutet av 1900talet.
Det överstämmer med en Gallupundersökning utförd 2001 (Quammen
2004). Inte mindre än 45 % av intervjuade vuxna personer i USA höll med om
påståendet ”Gud skapade människan i den skepnad hon har idag, och att detta
ägde rum någon gång under de senaste tio tusen åren”. 12 % trodde på teorin
om den biologiska utvecklingen, och 37 % gav rum för både Gud och Darwin i
utvecklingen: ”Gud påbörjade processen och skapade evolutionen som medel
för utvecklingen”.
I fyra tidigare undersökningar hade de som anslutit sig till Gud som skaparen av
färdiga arter aldrig understigit 44 %. Förklaringen till detta enligt Quammen beror
på fler orsaker än att människor var bokstavstrogna. Kreationister och politiska
aktivister arbetar hårt med att ingripa i undervisningen om den biologiska
utvecklingen. Det torde också finnas en genuin okunskap om utvecklingsfrågorna
bland miljoner amerikaner. Många har sannolikt inte läst biologi i skolan, och har
endast en vag uppfattning om kamp för tillvaron och överlevnad, och vad
darwinismen stod för. Det skall förtydligas, att de som ansluter sig till kreationismen
vill att skapelseberättelsen i Första Mosebok skall få samma ställning som
darwinismen eller ersätta den i skolans biologiundervisning.
Detta är sannolikt bakgrunden till den inre monolog om utvecklingsläran, som
författaren och filosofen Lars Gustafsson (2003) låter huvudpersonen föra i
romanen Dekanen:”Vad vi ser är en alltigenom ond natur.— Ett ofantligt, sinnrikt
maskineri inriktat på att vålla smärta och fortsätta med det. Kan man tänka sig en
grymmare metod att utveckla liv på en planet än evolutionen? En smärtsammare,
en brutalare, en likgiltigare? — Och detta presenteras i TV sinnrikt och tjusigt.”
73