Ekologi, skog och miljö - Epsilon Open Archive - Sveriges ...
Ekologi, skog och miljö - Epsilon Open Archive - Sveriges ...
Ekologi, skog och miljö - Epsilon Open Archive - Sveriges ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>miljö</strong>organisation. Sernander var först vice ordförande <strong>och</strong> därefter ordförande<br />
från dess bildande 1909 till 1930, <strong>och</strong> Hesselman hade dessa uppgifter perioden<br />
1932–1936. De torde ha satt sin prägel på föreningens sätt att diskutera <strong>och</strong><br />
besluta om naturskyddsfrågor, särskilt i så måtto att man anlade vetenskapliga<br />
aspekter på dessa.<br />
Även Romell var engagerad i naturvård. I detta fall har begreppet naturvård i<br />
stället för naturskydd stor giltighet. Romell anses nämligen ha bidragit till den<br />
gryende insikten under 1940-talet, att skydd måste kombineras med vård för att<br />
exempelvis en löväng eller hage skall bibehållas (Hanneberg 1999). Med Ängsö<br />
nationalpark som exempel kunde man se vad som hände när man enbart skyddade<br />
ett naturområde. Lövängarna på Ängsö var igenväxta fyrtio år efter avsättningen<br />
1909, <strong>och</strong> det krävdes omfattande avverkningar <strong>och</strong> uppröjningar för att återställa<br />
dem i någorlunda ursprungligt skick.<br />
Forskarna vid avdelningen för marklära <strong>och</strong> botanik kompletterade <strong>och</strong><br />
överlappade varandras forskningsområden, vilket ledde till en forskning med<br />
djup <strong>och</strong> bredd. De hade vid mitten av 1900-talet lagt en gedigen grund för<br />
fortsatt forskning inom respektive områden, men även för produktions- <strong>och</strong><br />
föryngringsforskningen. Deras forskningsområden utgör tillsammans med bland<br />
annat zoologi <strong>och</strong> klimatlära grunderna i det som sedan 1970-talet mer allmänt<br />
kallas <strong>skog</strong>lig ekologi. Utmärkande var det breda arbetsfältet, som pendlade<br />
mellan grundforskning <strong>och</strong> tillämpad forskning.<br />
De forskningsrön om ståndortsfaktorerna <strong>och</strong> de ekologiska sambanden, som<br />
existerade vid 1900-talets mitt, gjorde det möjligt för kunniga personer inom det<br />
praktiska <strong>skog</strong>sbruket att göra synteser av forskningsresultaten, särskilt när det<br />
gällde val av föryngringsmetoder (Holmgren 1959). ”Norrländska<br />
<strong>skog</strong>svårdsfrågor” (Ebeling 1954), avsedd som lärobok vid <strong>skog</strong>liga läroanstalter<br />
samt som handbok vid Domänverkets restaurering av norrlands<strong>skog</strong>arna, är ett<br />
exempel på en sådan syntes, som i huvudsak fortfarande har giltighet. Detta visar<br />
också den nivå som den ekologiska forskningen nått omkring 1950.<br />
139