Ekologi, skog och miljö - Epsilon Open Archive - Sveriges ...
Ekologi, skog och miljö - Epsilon Open Archive - Sveriges ...
Ekologi, skog och miljö - Epsilon Open Archive - Sveriges ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Kapitel 14<br />
Miljöuppvaknandet<br />
En <strong>miljö</strong>politik växer fram i Sverige<br />
Skogsbrukets metoder <strong>och</strong> deras påverkan på <strong>miljö</strong>n debatterades inte särskilt<br />
allmänt förrän vid slutet av 1960-talet. Då hade emellertid sedan ett antal år<br />
kommit varningssignaler från forskare <strong>och</strong> <strong>miljö</strong>debattörer om främst riskerna<br />
vid användningen av kemiska medel. Den opinion som därefter började byggas<br />
upp kom också att gälla andra företeelser i <strong>skog</strong>sbruket än kemikalieanvändningen,<br />
främst avverkning <strong>och</strong> hyggesbehandling.<br />
Motsättningarna mellan <strong>skog</strong>sbruket <strong>och</strong> dess kritiker under 1970- <strong>och</strong> 1980talen,<br />
samt den debatt som uppstod kring detta i massmedia, i riksdagen <strong>och</strong> i<br />
det vardagliga samtalet, hade både kort- <strong>och</strong> långsiktigt stor påverkan på<br />
<strong>skog</strong>spolitiken, <strong>skog</strong>sforskningen <strong>och</strong> <strong>skog</strong>sbruksmetoderna. Forskningen kom<br />
i sin tur, att mer eller mindre direkt påverka <strong>skog</strong>slagstiftningen <strong>och</strong> metoderna i<br />
<strong>skog</strong>sbruket. Därför ges en relativt detaljerad skildring av händelserna inom det<br />
<strong>skog</strong>liga <strong>miljö</strong>området under dessa årtionden. Framställningen är en bearbetning<br />
av ett tidigare längre avsnitt (Enander 2003).<br />
Det är förunderligt hur kort tid som förflutit sedan <strong>miljö</strong>frågorna började behandlas<br />
med verklig insikt av samhällsinstitutioner, företag <strong>och</strong> <strong>miljö</strong>organisationer. Det<br />
kan röra sig om tre decennier, i vissa fall kortare tid. En av orsakerna till våra<br />
sena reaktioner kan vara brist på forskning inom <strong>miljö</strong>området, men den viktigaste<br />
orsaken får man nog söka på ett annat plan, nämligen i tidsandan. En lång period<br />
efter andra världskriget hade Sverige <strong>och</strong> övriga industriländer den högsta tillväxten<br />
<strong>och</strong> den starkaste produktivitetsutvecklingen under 1900-talet (Schön 2000).<br />
Människor hade en stark tilltro till rationella <strong>och</strong> tekniska lösningar, <strong>och</strong> ny teknik<br />
introducerades i en jämn ström. Det borde i denna <strong>miljö</strong> ha funnits både kompetens<br />
<strong>och</strong> ekonomiska förutsättningar att forska om <strong>miljö</strong>konsekvenserna av industriella<br />
processer <strong>och</strong> produkter, särskilt strömmen av nya kemiska medel. Forskningen<br />
var emellertid otillräcklig att döma av de fortgående <strong>miljö</strong>skadorna världen över.<br />
En stark opinion mot vissa företeelser i det nya rationella samhället krävdes för<br />
att vända utvecklingen mot en större hänsyn till <strong>miljö</strong>n. Det är svårt att ange vad<br />
som utlöste de olika protesterna. Troligen var det den samlade mängden av<br />
larmsignaler i massmedia <strong>och</strong> från enskilda personer under en följd av år på<br />
1950- <strong>och</strong> 1960-talen som skapade opinionen. Den starkaste reaktionen bland<br />
177
Change language