Ekologi, skog och miljö - Epsilon Open Archive - Sveriges ...
Ekologi, skog och miljö - Epsilon Open Archive - Sveriges ...
Ekologi, skog och miljö - Epsilon Open Archive - Sveriges ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Under 1980-talet konstruerades stickvägsgående gallringsprocessorer, som<br />
kvistade <strong>och</strong> kapade träden samt så kallade engreppsskördare, som även fällde<br />
träden, innan de kvistade <strong>och</strong> kapade dem. Skördarna kom att bli de dominerande<br />
avverkningsmaskinerna vid gallring <strong>och</strong> slutavverkning i stor<strong>skog</strong>sbruket under<br />
1990-talet, vilket framgår av statistik från SCA. Enligt muntliga uppgifter från<br />
SkogForsk <strong>och</strong> Sydved är denna utveckling representativ för stor<strong>skog</strong>sbruket i<br />
övrigt. Mekaniseringsläget inom privat<strong>skog</strong>sbruket kan inte beskrivas med någon<br />
nämnvärd noggrannhet, då det saknas utredningar om <strong>skog</strong>sägarnas egen<br />
maskinanvändning.<br />
Resultatet av teknikutvecklingen har gett sig till känna i en ständigt ökad effektivitet<br />
i arbetet. År 1950 uppgick produktiviteten till under 2 m 3 sk per dagsverke för<br />
hela <strong>skog</strong>sbruket. År 1975 producerades 8 m 3 sk, <strong>och</strong> 2002 hade produktionen<br />
ökat till 20 m 3 sk.<br />
Stor<strong>skog</strong>sbrukets produktivitet var avsevärt högre, <strong>och</strong> beräknas 2002 ha uppgått<br />
till omkring 30 m 3 sk per dagsverke, <strong>och</strong> 2007 har siffran höjts till 40 m 3 sk.<br />
Skogsvårdens mekaniseras<br />
Fortfarande utförs röjningarna, det vill säga gallringar i ung<strong>skog</strong>, med<br />
röjningsmotorsågar, femtio år efter introduktionen av dessa. Den maskinella<br />
röjningen är ännu på försöksstadiet. Den maskinella planteringen har en ringa<br />
omfattning.<br />
De lätta, stickvägsgående gallringsskördare, som kom i bruk på 1980-talet har<br />
däremot betytt ett stort framsteg för <strong>skog</strong>svården genom den förbättrade ekonomin<br />
i tidiga gallringar. Under det nya århundradets första år introducerades drivarna,<br />
som fäller, kvistar, kapar <strong>och</strong> kör ut virket, <strong>och</strong> de kommer att ytterligare förbättra<br />
gallringsekonomin, vilket också gäller de första förarlösa maskinerna som sattes<br />
i drift år 2005.<br />
Samhällets villkor – <strong>skog</strong>slagarna<br />
År 1903 lades grunden till en nationell <strong>skog</strong>slagstiftning. Den lag, som då antogs<br />
var begränsad till en bestämmelse om återväxtskyldighet. Den byggdes på med<br />
en tillfällig lag om skydd för ung <strong>skog</strong> 1918, vilken permanentades 1923 <strong>och</strong> i<br />
princip fortfarande gäller. 1948-års <strong>skog</strong>svårdslag präglades av lönsamhets- <strong>och</strong><br />
uthållighetsprinciperna. 1974 tillkom bestämmelser om naturvård <strong>och</strong> om<br />
anmälningsplikt för slutavverkningar.<br />
201
Change language